I denna redogörelse berörs ärenden rörande inkomstskatt i koppling till avyttring av värdepappersandelar, andelar i investeringsfonder och övriga typer av värdepapper. Denna skrivelse ersätter dokumentet Beskattning vid avyttring av värdepapper från 8 augusti 2017 (registernummer A138/200/2017). Även Skatteverkets dokument Beskattning av avkastningsandel som erhållits från investeringsfond (A23/200/2015) träder ur kraft.
Kapitlen angående beskattning av derivatinstrument har tagits bort ur anvisningen. Skatteverket har utfärdat en fristående anvisning avseende derivat, benämnd Beskattning av derivatinstrument (A117/200/2015).
Denna beskrivning appliceras inte gällande värdepappersaffärer som genomförts på aktiesparkonton, och skrivelsen gäller inte heller överlåtelse av digitala valutor.
Som bilaga 1 i slutet av skrivelsen återfinns en sammanställning över finländska börsnoterade bolag vars aktier definitivt har förlorat sitt värde på grund av konkurs, samt det beskattningsår då aktiernas slutgiltiga värdenedgång konstaterades.
Värdepapper kan vara exempelvis aktier i aktiebolag, skuldebrev, obligationer samt andelar i investeringsfonder (värdepappersmarknadslagen 746/2012). Värdeandelar avser de värdepapper som är knutna till värdeandelssystemet. För en värdeandel utfärdas inte något aktiebrev eller annan handling avseende rättighetens tillvaro eller innehåll. Rättigheten, exempelvis äganderätten till en aktie, framgår via noteringar i ett elektroniskt värdeandelssystem (värdeandelsregister). Bland annat majoriteten av aktier som är offentligt noterade i Sverige har anslutits till värdeandelssystemet. Villkor rörande värdeandelssystemet framgår av lagen om värdeandelssystemet och clearingverksamhet (348/2017).
Med investeringsfond menas en förmögenhetsmassa som främst utgörs av värdepapper. Investeringsfonden innehas av individer, företag och stiftelser som investerat kapital i fonden i proportion till sina respektive fondandelar. Investeringsfonder och liknande utländska fondföretag anses vara juridiska personer som beskattas oberoende av ägarna. En investeringsfond hanteras av ett fondbolag. En fondandel förvärvar man vanligtvis genom att teckna den hos fondbolaget. Innehavaren av en fondandel kan kräva att fonden återköper hans eller hennes fondandel, vilket i praktiken är det vanligaste sättet att avyttra en fondandel. Även om investeringsfondandelar är värdepapper, ingår de generellt sett inte i värdeandelssystemet. Regler om investeringsfonder finns i lagen om investeringsfonder (213/2019).
Överlåtelse av värdeandelar, fondandelar i investeringsfonder och andra värdepapper beskattas i stort sett enligt samma principer, med vissa specifika undantag. I det följande behandlas beskattningen av fysiska personer vid överlåtelse av värdeandelar, investeringsfondsandelar och andra värdepapper i enlighet med inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Bestämmelser om beskattningen av realisationsvinst och förlust finns i 45-50 §§ i inkomstskattelagen.
Beskattningen av vinst vid överlåtelse av andra typer av tillgångar - såsom bostadsaktier och fastigheter - redovisas i Skatteverkets skrivelse Realisationsvinster och -förluster på egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning samt i de fristående skrivelser som refereras till i den nämnda skrivelsen. Skatteverket har likaså publicerat skrivelsen Beskattning av derivat (A117/200/2015).
Information om noterings- och deklarationsplikten kopplat till investeringsverksamhet kan hittas i Skatteverkets skrivelse Den skattskyldiges deklarationsplikt.
Realisationsvinst samt realisationsförlust kan uppstå när en tillgång avyttras mot ersättning. Avyttring mot ersättning innefattar köp (försäljning), utbyte och specifika händelser som är likvärdiga med utbyte, som till exempel förvärv av skiftesandel vid likvidation av ett aktiebolag. Under vissa villkor bör även kapitalåterbetalning som ett aktiebolag, som inte är offentligt noterat, har betalat ut beskattas som avyttring. Mer information angående beskattning av kapitalåterbetalning finns längre fram i denna text.
En realisationsvinst uppstår då försäljningspriset överstiger anskaffningskostnaden för den avyttrade tillgången, samt kostnaderna för att erhålla vinsten. En realisationsförlust å sin sida uppstår då försäljningspriset understiger anskaffningskostnaden för den avyttrade tillgången, samt kostnaderna för att erhålla vinsten. Realisationsförlust kan även uppstå vid definitiv förlust av värdet på värdepapper.
Anskaffningskostnader avhandlas i kapitel 4.2 i denna skrivelse. Kostnader för att erhålla vinst berörs i kapitel 9 i Skatteverkets redogörelse Realisationsvinster och -förluster på egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning.
Realisationsvinster från såväl inhemska som utländska värdepapper utgör i princip skattepliktig kapitalinkomst, oavsett hur länge egendomen innehafts av avyttraren och på vilket sätt denne har förvärvat egendomen (genom köp, gåva, arv etcetera).
Summan av realisationsvinst beräknas genom att egendomens icke-avskrivna anskaffningskostnad samt kostnaderna för att erhålla vinst dras av från egendomens avyttringspris (det vill säga det mottagna vederlaget).
Avyttringspriset och anskaffningskostnaden beaktas till sitt nominella belopp. En eventuell förändring i penningvärdet påverkar inte uträkningen av realisationsvinsten, även om egendomen förvärvades för en längre tid sedan.
Om inköpspriset för egendomen har erlagts i annan valuta än euro, omräknas inköpspriset till euro enligt valutakursen på inköpsdagen. Om avyttringspriset har mottagits i annan valuta än euro, konverteras avyttringspriset till euro, om inte annat kan bevisas, enligt den växelkurs som var aktuell den dag då avyttringspriset mottogs. Anskaffningskostnad som betalats i finska mark konverteras till euro med den fasta omräkningskursen 5,94573 mark = 1 euro.
Exempel 1: Alfred säljer 500 aktier i Bolag Ab till priset 50 000 euro. För aktieförsäljningen betalar han till värdepappersförmedlaren ett förmedlingsarvode på 500 euro. Alfred köpte en gång i tiden aktierna i Bolag Ab för 125 000 mark och betalade då värdepappersförmedlaren ett förmedlingsarvode på 1 500 mark.
När Alfreds realisationsvinst beräknas omvandlas mark till euro, men en eventuell förändring i penningvärdet tas inte i beaktande. Från avyttringspriset på 50 000 euro dras av aktiernas inköpspris 21 023,49 euro (=125 000 mark) och kostnader för att erhålla vinst 500 euro och 252,28 euro (= 1 500 mark). Alfreds realisationsvinst uppgår till 28 224,23 euro (50 000 euro (avyttringspris) - 21 023,49 euro (inköpskostnad) - 752,28 euro (kostnader för vinstens erhållande).
Summan av realisationsförlust beräknas genom att man från egendomens avyttringspris minskar egendomens anskaffningskostnad och kostnader för avyttring och inköp av egendom. Avyttringspriset och inköpskostnaden beaktas även här till sitt nominella belopp, och en förändring i penningvärdet påverkar inte beräkningen. Om inköpet eller avyttringen av egendom har skett i annan valuta än i euro, konverteras valutan till euro i enlighet med kapitel 2.2.
Förluster vid överlåtelse av egendom är avdragsgilla, förutsatt att det inte finns fristående föreskrifter om att de är icke avdragsgilla. Avdragsgill realisationsförlust dras av från vinst vid avyttring av den skattskyldiges egendom, eller vad beträffar förluster från och med år 2016, även från andra kapitalinkomster under beskattningsåret och fem år därefter.
Exempel 2: Alfred säljer 100 aktier i Bolag Ab till priset 5 000 euro. Han har köpt aktierna ett par år tidigare för 7 000 euro. Alfreds realisationsförlust uppgår till 2 000 euro (5 000 euro - 7 000 euro = 2 000 euro). Alfred har inga tidigare förluster.
Alfred kan dra av förlusten från sina realisationsvinster för samma år eller från sina övriga kapitalinkomster. Alfred kan ha andra kapitalinkomster exempelvis i form av hyresintäkt, intäkt av virkesförsäljning eller dividend.
Med realisationsförlust likställs även till exempel en slutlig förlust av värdet på ett värdepapper. Mer detaljerad information om realisationsförlust och avdrag av realisationsförlust finns nedan i kapitel 23 i anvisningen.
Realisationsvinsten och -förlusten beräknas var för sig för varje anskaffningsparti. Om den avyttrade egendomen har förvärvats i flera partier, ska realisationsvinsten och -förlusten beräknas individuellt för varje inköpsparti.
Exempel 3: Under 2017 säljer Brita 1 000 aktier i Bolag Ab vid ett och samma tillfälle. Köpeskillingen är 20 000 euro. Av de sålda aktierna har Brita förvärvat 200 stycken under 2015 till priset 6 000 euro (I parti). De resterande 800 aktierna inköpte hon under 2016 till priset 10 000 euro (II parti).
För att beräkna realisationsvinst eller -förlust måste försäljningspriset per aktie redas ut. När Brita avyttrar 1 000 aktier för 20 000 euro är försäljningspriset för en aktie 20 euro. Därefter beräknas den eventuella realisationsvinsten och/eller -förlusten separat för varje inköpsparti.
I inköpsparti (200 stycken): Brita säljer 200 aktier till priset 4 000 euro (200 stycken x 20 euro/styck). När man från försäljningspriset minskar inköpspriset på aktierna, 6 000 euro, uppstår en förlust på 2 000 euro för avyttringen.
II inköpsparti (800 stycken): Brita säljer 800 aktier till priset 16 000 euro (800 stycken x 20 euro/styck). När man från försäljningspriset minskar inköpspriset på aktierna 10 000 euro, uppstår en vinst på 6 000 euro för avyttringen.
Vi antar att Brita inte har några tidigare förluster. Brita kan dra av de aktuella realisationsförlusterna från de realisationsvinster som uppkommer nu. För avyttring av aktier uppkommer det för Brita en beskattningsbar realisationsvinst på totalt 4 000 euro (6 000 euro (vinst för inköpsparti II) - 2 000 euro (förlust för inköpsparti I)).
Det är vanligt vid fondsparande att man anskaffar fondandelar i en och samma investeringsfond stegvis, till exempel via månatliga inköp. När fondandelarna avyttras ska realisationsvinsten beräknas separat för varje inköpsparti, utifrån anskaffningskostnaden, försäljningskostnaderna och det erhållna avyttringspriset för partiet i fråga.
Realisationsvinsten utgör intäkt för det beskattningsår under vilket ett bindande köp eller annat avtal om avyttring, såsom avtal om inlösen av aktier, har ingåtts. Köpeskillingens betalningstid påverkar vanligtvis inte beskattningstidpunkten.
På motsvarande sätt uppstår realisationsförlust under det år då ett bindande köp eller annat avtal om avyttring har ingåtts. Beträffande realisationsförluster och deras avdragsordning, se nedan kapitel 23 Realisationsförlust och avdrag av realisationsförlust.
Överlåtelse av aktierna i ett aktiebolag kan vara skattefri under vissa förutsättningar som anges i lagen. Det finns tre villkor för skattefrihet:
Frågan behandlas mer ingående i Skatteverkets redogörelse Generationsväxling i ett aktiebolag i beskattningen.
Enligt särskilda bestämmelser är vissa realisationsvinster skattefria och vissa realisationsförluster icke avdragsgilla. Av särskild betydelse vid beskattningen av värdepappersavyttringar är att mindre vinster är skattefria och att mindre förluster inte är avdragsgilla.
Realisationsvinsten är skattefri om avyttringspriserna för all egendom som avyttrats under beskattningsåret är sammanlagt högst 1 000 euro. På motsvarande sätt är realisationsförlusten icke avdragsgill om anskaffningskostnaderna för all under beskattningsåret avyttrad egendom är högst 1 000 euro och avyttringspriserna för all egendom som avyttrats under beskattningsåret samtidigt är sammanlagt högst 1 000 euro.
Vid tillämpning av ovan nämnda eurobelopp beaktas avyttringspriserna och anskaffningskostnaderna för all typ av egendom som avyttrats under beskattningsåret (utöver värdepapper, till exempel avyttringspriser och anskaffningskostnader för fastigheter och bostadsaktier). I detta sammanhang beaktas emellertid inte avyttringspriserna eller anskaffningskostnaderna för avyttring av sådan egendom som särskilt föreskrivits vara skattefri. Sådana egendomsavyttringar kan till exempel vara skattefri överlåtelse av egen stadigvarande bostad och skattefri generationsväxling.
Här beaktas inte heller överlåtelse av sedvanligt bohag eller med det jämförbar personlig egendom (se närmare Skatteverkets redogörelse Helt eller delvis skattefria realisationsvinster i personbeskattningen).
Exempel 4: Under 2016 säljer Alfred aktier i Bolag Ab för 500 euro samt fondandelar i investeringsfond C för 400 euro. Alfred har inte avyttrat annan egendom under 2016. Alfred har tidigare köpt aktierna i Bolag Ab för 300 euro och tecknat fondandelarna i investeringsfond C för 500 euro.
Alfreds vinst från avyttring av aktier i Bolag Ab (200 euro) utgör inte skattepliktig intäkt, eftersom de totala avyttringspriserna (900 euro) under 2016 inte överstiger 1 000 euro. Alfreds förlust från avyttring av fondandelarna i investeringsfond C (100 euro) får inte dras av, eftersom de totala avyttringspriserna (900 euro) under 2016 inte överstiger 1000 euro, samt eftersom de totala anskaffningskostnaderna för egendom som avyttrats under 2016 inte överstiger 1 000 euro.
Om Alfred hade tecknat de under 2016 sålda andelarna i fond C för 750 euro, skulle Alfred kunna dra av förlusten (350 euro), eftersom de totala anskaffningskostnaderna för egendom som Alfred avyttrat under 2016 (1 050 euro) då skulle överstiga 1 000 euro. Vinsten från avyttring av Alfreds aktier i Bolag Ab skulle emellertid inte vara skattepliktig, eftersom de totala avyttringspriserna under 2016 (900 euro) inte överstiger 1 000 euro.
Ett avyttringspris är ett vederlag som avyttraren av egendom mottar på grund av en avyttring. Vid köp är avyttringspriset det erhållna penningvederlaget (försäljningspris). Vid byte erhålls vederlaget delvis eller helt i annan egendom än pengar. Avyttringspriset utgörs av gängse värdet vid avyttringstidpunkten för den egendom som erhållits vid byte, ökat med eventuell mellanskillnad i pengar, eller minskat med mellanskillnad i pengar som betalats vid byte.
Exempel 5: Alfred avyttrar en sommarstugefastighet till Brita. Sommarstugefastighetens gängse värde vid avyttringstidpunkten är 100 000 euro. Som vederlag för fastigheten överlåter Brita en obebyggd tomt till Alfred, 1 000 aktier i Bolag Ab och 2 700 euro kontant. Det gängse värdet på den obebyggda tomten är 70 000 euro och det gängse värdet på aktier i Bolag Ab är 27 300 euro.
Alfreds avyttring:
Avyttringspriset för Alfreds sommarstuga utgörs av det gängse värdet på egendomen som erhållits genom byte jämte eventuell mellanskillnad i pengar. Alfred erhåller ett avyttringspris på 100 000 euro för sommarstugefastigheten (70 000 + 27 300 + 2 700).
Alfred har en gång i tiden betalat 60 000 euro för sommarstugefastigheten och 2 400 euro i överlåtelseskatt. Anskaffningskostnaden för sommarstugefastigheten är alltså 62 400 euro (60 000 euro + 2 400 euro).
Alfred gör en vinst på 37 600 euro från avyttring av sommarstugefastigheten (100 000 euro - 62 400 euro).
Britas avyttring:
Som vederlag för fastigheten avyttrar Brita till Alfred en obebyggd tomt, 1 000 aktier i Bolag Ab och 2 700 euro kontant. Det gängse värdet på den obebyggda tomten är 70 000 euro och det gängse värdet på aktierna i Bolag Ab är 27 300 euro. Som vederlag för den egendom som Brita avyttrar erhåller Brita av Alfred en sommarstugefastighet vars värde är 100 000 euro.
Avyttringspriset för de egendomsposter som Brita avyttrat utgörs av gängse värdet på den egendom som erhållits vid byte, minskat med betald mellanskillnad i pengar. Som vederlag för den egendom som Brita avyttrat får hon Alfreds sommarstuga vars värde är 100 000 euro. I samband med bytet betalar Brita 2 700 euro i mellanskillnad i pengar. Avyttringspriset på Britas egendom är alltså 97 300 euro.
När realisationsvinsten beräknas är avyttringspriset för tomten och aktierna deras gängse värde vid tidpunkten för bytet. Brita har en gång i tiden skaffat tomten för 30 000 euro och aktierna i Bolag Ab för 40 000 euro. Brita gör 40 000 euro i realisationsvinst för tomten (70 000 - 30 000) och 12 700 euro i realisationsförlust för aktierna i Bolag Ab (27 300 euro - 40 000 euro).
Inköpskostnaderna för värdeandelar, placeringsfondsandelar och andra värdepapper fastställs på olika sätt, beroende på hur de en gång i tiden har förvärvats. Om den avyttrade egendomen har anskaffats genom köp, är inköpskostnaden det erlagda inköpspriset. Om egendomen har erhållits vid byte, är inköpskostnaden det gängse värdet på egendomen som avyttrats vid bytet, ökat med eventuell mellanskillnad i pengar.
Exempel 5 fortsätter: I exempel 5 ovan är anskaffningskostnaden för den tomt som Alfred erhöll vid bytet 70 000 euro, för aktierna 27 300 euro och anskaffningskostnaden för den sommarstugefastighet som Brita erhöll är 100 000 euro.
Man kan förvärva aktier genom att teckna dem när bolaget grundas, eller vid en senare aktieemission. Då utgörs inköpskostnaden av teckningspriset för aktierna.
Som inköpskostnad för aktier räknas även vederlagsfria aktiekapitalplaceringar i aktiebolag och placeringar i fonder för inbetalt fritt eget kapital. En sådan placering anses fördelas jämnt som inköpskostnad för de aktier som aktieägaren som genomförde placeringen äger i bolaget, oavsett när och till vilket pris aktierna ursprungligen anskaffades. En vederlagsfri placering påverkar inte beräkningen av den tid aktierna har ägts.
Om placeringen görs i form av någon annan egendom än pengar, handlar det om apportplacering och överlåtelse till gängse värde av egendom som har placerats i bolaget. Även i det fall att en aktieägare säljer egendom till aktiebolaget till underpris, handlar det om en placering i bolaget som kan jämföras med apport. En sådan placering av egendom i aktiebolag behandlas i aktieägarens beskattning som en avyttring. Som avyttringspris för egendom som placerats i ett aktiebolag betraktas i realisationsvinstbeskattningen nämnda egendoms gängse värde vid tidpunkten för avyttringen (HFD 2009:66).
Hur kapitalån som beviljats aktiebolag påverkar aktiernas inköpspris behandlas i Skatteverkets redogörelse om avyttringar av och förluster från kapitalån och andra lån som beviljats bolag i inkomstbeskattningen.
Egendom har man också kunnat få exempelvis genom arv, gåva eller bodelning. Ytterligare information om olika sätt att förvärva aktier och om inköpspris som fastställs på basis av de olika sätten finns längre fram i denna text.
Till inköpskostnaden räknas även vissa kostnader som direkt anknyter till anskaffning av egendomen (anskaffningskostnader). Sådana är bland annat överlåtelseskatt eller stämpelskatt som köparen betalat, förmedlingsarvode som köparen betalat till värdepappersmäklaren och teckningsarvode för fondandelar som betalats till fondbolaget, banken eller värdepappersföretaget. Om värdepappret har anskaffats via börshandel, har överlåtelseskatt i allmänhet inte betalats.
I stället för det totala beloppet av inköpskostnad och kostnader för vinstens erhållande kan realisationsvinsten beräknas genom att man från avyttringspriset minskar den så kallade presumtiva anskaffningskostnaden. Presumtiv anskaffningskostnad tillämpas uteslutande vid beskattning av fysiska personer eller dödsbon, och endast när realisationsvinsten beskattas i enlighet med inkomstskattelagen.
Presumtiv anskaffningskostnad innebär att man vid uträkning av realisationsvinsten alltid drar av från avyttringspriset minst
Ägartiden för värdepapper beräknas från den tidpunkt då de har förvärvats. Vid grundande av ett aktiebolag anses aktierna ha skaffats när aktierna tecknas och stiftelseurkunden undertecknas. När aktier förvärvas genom köp, börjar ägartiden vanligtvis den dag köpebrevet undertecknas. Ägartiden för aktier som förvärvats vid aktieemission behandlas i kapitel 9.3. Ägartiden för aktier som tecknats på basis av en anställningsoption beräknas från tidpunkten då aktierna tecknas. Ägandet av egendom som erhållits i arv börjar på dödsdagen, och ägandet av egendom som erhållits i gåva börjar den dag då gåvobrevet undertecknas. Anskaffningstidpunkten för egendom som överförts till make eller efterlevande make vid bodelning räknas från det förvärv som föregått bodelningen. Anskaffningstidpunkten för egendom som vid bodelning tillfallit ett dödsbo är den avlidnes dödsdag.
Presumtiv anskaffningskostnad brukas i stället för det totala beloppet av inköpskostnad och kostnader för vinstens erhållande, ifall avdraget blir större om det räknas ut enligt den presumtiva anskaffningskostnaden än vad det blir om det räknas ut enligt det totala beloppet. Vinsten räknas alltså ut så att det blir förmånligare för den skattskyldige.
Exempel 6: Alfred har under 1994 inköpt 1 000 aktier i Bolag Ab. Inköpspriset för aktierna var 4 mark per aktie, det vill säga sammanlagt 4 000 mark. Alfred betalade för aktieköpet ett förmedlingsarvode om 40 mark. Inköpskostnaden för aktierna är således 4 040 mark eller 679,47 euro.
Alfred säljer aktierna i Bolag Ab under 2016. Försäljningspriset är 2,50 euro per aktie, det vill säga sammanlagt 2 500 euro. Utgiften för vinstens erhållande eller försäljningskostnaderna är 25 euro.
Alfreds realisationsvinst är 1 795,53 euro om man använder det faktiska inköpspriset och utgifterna (avyttringspris 2 500 euro minskat med faktiskt inköpskostnad och utgifter för att erhålla vinst 704,47 euro (679,47 + 25)).
Vid avyttringstidpunkten har Alfred ägt aktierna i Bolag Ab i minst 10 års tid. Den presumtiva anskaffningskostnaden är således 40 procent av avyttringspriset, det vill säga av 2 500 euro, varvid beloppet på den presumtiva anskaffningskostnaden blir 1 000 euro (= 2 500 euro x 40 %). När man från avyttringspriset på 2 500 euro drar av den presumtiva anskaffningskostnaden på 1 000 euro, är realisationsvinsten 1 500 euro. Vinsten beskattas genom att använda den presumtiva anskaffningskostnaden eftersom den är förmånligare för Alfred.
Exempel 7: Om Alfred hade förvärvat aktierna först under 2011 och sålt dem under 2016, det vill säga efter att ha ägt dem i mindre än 10 år, skulle den presumtiva anskaffningskostnaden ha utgjort 20 procent av avyttringspriset eller 500 euro (2 500 x 20 %). Vid uträkningen av realisationsvinsten skulle man då ha dragit av summan av den faktiska inköpskostnaden och utgifterna för vinstens erhållande, det vill säga 704,47 euro, eftersom det hade varit förmånligare för Alfred än att tillämpa presumtiv anskaffningskostnad. Realisationsvinsten hade då uppgått till 1 795,53 euro (=2 500 euro - 704,47 euro).
Presumtiv anskaffningskostnad kan tillämpas även vid avyttring av egendom som erhållits i arv, gåva eller genom bodelning, samt den presumtiva anskaffningskostnaden är större än gåvo- eller arvsbeskattningsvärdet ökat med försäljningskostnaderna. Vid uträkningen av vinst från terminsavtal ska den presumtiva anskaffningskostnaden däremot inte dras av.
När realisationsvinsten beräknas innehar Skatteverket inte alltid uppgifter om värdepapprens inköpspris. Säljaren ska i regel kunna påvisa det ursprungliga inköpspriset och utgifterna som anknyter till anskaffningen för att realisationsvinsten ska räknas enligt det faktiska inköpspriset. Om säljaren inte kan uppvisa det