Vad utgör egentligen intimitet? Den frågan initierade jag helt öppet som en start på mina uppdrag som skolrepresentant (sexuell rådgivare). Huvudsyftet var att stimulera de unga individerna framför mig att ventilera sina egna uppfattningar om vad begreppet innefattar.
De mest givande sessionerna uppstod när mängder av initiativ presenterades, vilka jag ivrigt antecknade på white boarden för att under kommande 90 minuter använda som en grund för våra diskussioner.
Det allra vanligaste uttrycket som framkom från de studerande jag mötte (som manlig föreläsare interagerade jag uteslutande med pojkar), i åldrarna tretton till nitton år, var 'ha samlag'. Detta följdes tätt av antingen 'pornografiskt material' eller något annat med koppling till det.
Under många tillfällen observerade jag hur en elevs uppräkning av olika specifika webbplatser för vuxet material inte bara väckte (ibland osäkra, trevande) skrattsalvor från de övriga, utan även mottogs av hans klasskamrater med en sorts tyst beundran.
Den ständiga strävan att etablera sin position inom gruppen var för övrigt ytterst påtaglig under mina engagemang, från start till avslutning. Ungdom efter ungdom sökte verbalt demonstrera, eller ge sken av, sin sexuella erfarenhet och ibland nådde det en sådan nivå att det blev utmanande för mig att förmedla all den information jag förväntades leverera till eleverna. Eventuellt osäkerhet och ett behov av bekräftelse, eller varför inte tydliga könsroller och ett påtagligt patriarkat i en destruktiv kombination?
Tillbaka till det censurerade materialet. När jag påbörjade min anställning hos RFSU hade flera år passerat sedan jag själv satt som elev i gymnasiet och grundskolan, och vid tidpunkten för mitt första uppdrag hade jag nog avsiktligt förträngt mycket av min egen skoltid.
Med facit i hand har jag en specifik minnesbild av hur jag och mina manliga kamrater en gång besökte en klasskamrats hem under en rast, jag förmodar att det var i nian möjligen, och tittade på vuxenfilmer på hans pappas 'specialkanal' på teven. Men i övrigt tror jag inte vi diskuterade pornografi särskilt intensivt.
Eller kanske vi faktiskt gjorde det, men ett eventuellt filter av självförakt hindrar mig från att minnas det idag.
Under mitt inledande uppdrag blev det hur som helst mycket tydligt hur pornografiskt material idag konsumeras av en majoritet av ungdomarna, nittiotre komma sex procent av alla pojkar i grundskolan har vid minst ett tillfälle sett på vuxenfilm (Koll på porr, Statens medieråd, 2008). Pornografin får också i stor utsträckning agera som en kunskapskälla, en form av sexualundervisning om man så vill.
Under mina sessioner skulle jag diskutera ett flertal olika ämnen: Säkert sex, relationer, anatomi, sexuellt överförbara sjukdomar, könsroller och mycket mer. På något sätt verkade det dock nästan alltid som att vi utgick från hur det framställs i pornografiska filmer: Om jag ejakulerar i en flickas ansikte, kan hon då smittas av AIDS?
För att ge en mer nyanserad bild bör dock anföras att de flesta ungdomar jag träffade naturligtvis förstod att det som visas i pornografi är något konstruerat, och inte den faktiska verkligheten. Det ledde ibland till riktigt givande samtal just om vilka bilder pornografin förmedlar, för vem den är producerad och av vem den skapas.
Men efter avslutade sessioner kunde jag känna en frustration över hur den nedvärderande och undertryckande pornografin fick sätta normen, inte enbart vad gäller hur 'sex fungerar', utan även hur man bör bemöta sina medmänniskor.
För att adressera denna problematik anser jag ett förbud mot kommersiell pornografi vara absolut nödvändigt, samtidigt som skolväsendet på allvar måste börja adressera och utbilda i frågor rörande sex och samlevnad.
Helt utan skamkuddar och moraliska betänkligheter, bör kanske tilläggas.
Pornografi - en dödlig miljardindustri
Femtio nyanser av kvinnoförakt - porrindustrins klichéer i ett romantiskt skimmer
Reklam för våldtäkt och barnpornografi?
Utmaningar relaterade till gränser kan manifestera sig på flera sätt och upplevas individuellt. Att kämpa med gränssättning kan exempelvis innebära svårigheter att uttrycka sina sexuella behov.
För vissa individer kan tanken på att deras egna gränser är betydelsefulla och måste respekteras vara svår att greppa. För andra kan gränserna kännas tydliga mentalt, men det kan vara en utmaning att kommunicera dem i stunden, eller så sätter man överhuvudtaget inga gränser på grund av en rädsla för konsekvenserna.
Om du funderar över hur du förhåller dig till dina egna gränser, kan det vara givande att fokusera på hur du faktiskt känner under sex, hur du upplever din sexualitet och hur det samspel du har påverkar dig känslomässigt. Oavsett vilka utmaningar du möter gällande gränser, vill vi att du ska vara medveten om att förbättring är möjlig. Det går att finna en trygghet i insikten att dina gränser är viktiga och förtjänar respekt. Gränser är dynamiska och kan förändras, men det är enbart du som beslutar om och när dessa förändringar ska ske!
Läs mer
Läs mer
Läs mer
Läs mer
Läs mer
Läs mer
Du har rätt att få möta någon som lyssnar uppmärksamt och tar dig på allvar. Storasyster erbjuder emotionellt stöd till dig från tretton års ålder och uppåt, oavsett könsidentitet. Vi finns här för dig och vi lyssnar gärna. När du söker stöd kan det vara en tröst att veta att du inte behöver dela med dig av allting direkt.
Sök stöd
Om steget att söka professionell hjälp känns överväldigande, kan du kanske börja med att dela dina känslor med någon i din närhet. Det kan vara en vän eller en vuxen som du känner dig bekväm med.
En fundamental aspekt för att kunna etablera sunda gränser är att förstå vad som faktiskt känns behagligt för dig under sexuella akter. Att vara medveten om vad som ger dig njutning kan utgöra en solid grund för att uppmärksamma situationer eller handlingar som inte känns tillfredsställande. Avsaknaden av njutning vid sex behöver inte nödvändigtvis innebära att dina gränser överträds eller att du känner dig utnyttjad, men njutningen är en väsentlig komponent för att sex ska upplevas positivt.
Det kan vara värdefullt att börja med att reflektera över vad njutning innebär för dig och vad du hittills upplevt som njutbart. Med njutning menar vi sådant som har gett dig positiva fysiska eller mentala upplevelser. Det behöver inte enbart vara sexuell njutning, utan kan även inkludera olika typer av beröring eller upplevelsen av ett klädesplagg mot din hud, eller en specifik smak. När vi bär på svåra erfarenheter som kan ha lett till att vi 'stängt av' både kropp och sinne, kan det vara värdefullt att lära sig känna igen olika stimuli som känns sköna, härliga, pirrande eller som väcker din nyfikenhet. Att aktivt uppmärksamma de subtila signalerna på njutning i din vardag kan vara en hjälp på vägen mot att kunna uppfatta njutning även vid sex. Därmed kan du potentiellt öka förekomsten av det som känns bra för dig.
Utforska njutningsfulla upplevelser som inte var direkt sexuellt laddade.
Exempel: en lång omfamning från en vän. Upplevelsen av att sova över hos någon. Känslan av en massage, eller en avkopplande varm dusch. Eller känslan i kroppen efter ett intensivt träningspass.
Hur manifesterar sig njutning för dig?
Exempel: är det en specifik fysisk känsla någonstans i kroppen, eller snarare en övergripande känsla av välbefinnande?
Vänd blicken mot de fem sinnena: smak, hörsel, lukt, känsel och syn. Kan du sätta ord på olika intryck som har framkallat njutning, baserat på dessa?
Exempel: smaken av någons läppar. En melodi som väcker positiva känslor. Doften av din favoritmat eller känslan av att någon varsamt rör vid ditt ansikte. Kanske en bild eller en bok som framkallar positiva associationer?
Reflektera över om det funnits sexuella stunder då du verkligen kunde uppleva njutningen i nuet.
Exempel: om du utforskat din kropp eller onanerat på ett specifikt sätt. Eller något din sexpartner sagt eller gjort. En särskilt behaglig miljö eller en gynnsam situation.
Ett steg mot ökad kontroll över dina gränser kan vara att utforska dina preferenser, ogillanden och nyfikenheter inom sexuell praktik. Genom att få en klarare bild av vad du faktiskt uppskattar att göra under sex eller vad du är öppen för att prova, kan det underlätta för dig att känna dig tryggare i sexuella situationer och lita på din egen intuition om vad som är hälsosamt för dig.
Reflektera över dina tidigare sexuella upplevelser, vare sig de varit med dig själv eller med andra. Vad har du uppskattat? Finns det något du ännu inte har provat, men känner en längtan efter att utforska? Vad har du inte gillat eller känner ingen attraktion till när det kommer till sex? Skriv gärna ner dina tankar och försök vara så detaljerad som möjligt. Kom ihåg att din lista över ja, nej och kanske kan utvecklas i takt med att du lär känna dig själv och din sexualitet. Vad som känns bra, spännande eller mindre bra kan även variera beroende på situation.
Ja
Inkludera sexuella aktiviteter som du finner njutbara och lista dem i kolumnen för "ja".
Exempel: intimitet utomhus, att ge oralsex, samlag av något slag
Kanske
Notera sådant som du uppskattar ibland, kanske under specifika omständigheter, eller som du är nyfiken på att prova.
Exempel: telefonsex eller videosamtal av sexuell natur, analsex
Nej
Här listar du det som du inte uppskattar och inte har någon önskan att prova.
Exempel: att ta emot oralsex, rollspel, gemensam onani
Om du finner det utmanande att sätta gränser i din sexuella sfär, kan det vara hjälpsamt att undersöka hur du förhåller dig till gränser i andra delar av ditt liv. Vet du vad du vill och inte vill? Kan du kommunicera detta till andra? Oroar du dig intensivt för vad andra kan tänka och tycka om dig? Att börja öva på att sätta gränser inom olika livsområden kan underlätta processen att etablera gränser även i sexuella situationer. Att påbörja gränssättande och acceptera att det kan vara obekvämt initialt, kräver tid, men övning ger färdighet.
Reflektera över dina egna känslor
Har du förmåga att sätta gränser i relationer med vänner, familjemedlemmar, partners eller kollegor?
Eller upplever du att det är svårare i vissa relationer eller situationer?
Hur känns det när du kommunicerar dina gränser?
Känner du dig trygg i att du har rätt att göra det, eller ger det dig dåligt samvete eller skapar obehag?
Vad är det som gör det svårast för dig att sätta gränser?
Är det en rädsla för att göra någon besviken eller en önskan att undvika konflikter, till exempel?
Vilken positiv skillnad skulle det göra om du blev mer kapabel att tydligt uttrycka var dina gränser går?
Till exempel, en ökad självkänsla och en större trygghet i att dina tankar och känslor är värdefulla?
Fundera även över de potentiella konsekvenserna av att antingen etablera eller inte etablera gränser. Konsekvenser kan vara kortvariga, vad som händer eller hur det känns i stunden. Eller långsiktiga, vad som sker och hur det kan komma att kännas i framtiden. En kortvarig konsekvens av att inte sätta gränser kan vara att du slipper känna dig som en besvikelse eller att undvika att göra någon annan besviken. En mer långsiktig konsekvens av att inte sätta gränser kan vara att du missar chansen att känna efter vad du själv önskar eller vad som är bra för ditt välbefinnande. Således kan gränssättande, trots att det initialt kan kännas obekvämt, på sikt bidra till att du blir mer omtänksam mot dig själv och bättre förstår vad du behöver för att må bra.
Här följer exempel på vardagliga situationer där det kan vara fördelaktigt att öva på gränssättning. Reflektera gärna över liknande scenarier som du kan känna igen dig i.
Om min kalender är full och jag blir ombedd att ta på mig ytterligare en arbetsuppgift.
Om jag börjar känna mig förkyld och en vän ber mig om hjälp med en flytt.
Om jag är trött och nöjd med hur kvällen har varit, men ändå följer med till en efterfest för att undvika att verka tråkig.
Eget exempel?
Här är några exempel på sexuella situationer där det kan vara lämpligt att öva på gränssättning:
Jag känner en viss sexuell upphetsning och önskar att vi ska kyssas, men min partner föredrar omedelbart samlag.
Jag har följt med någon hem efter en fest och egentligen vill jag inte ha sex, men jag är orolig för att skapa en obekväm stämning om jag tackar nej.
Jag känner mig stressad över skoluppgifter och orkar inte ha sex, men jag är rädd att min partner ska bli ledsen om jag säger nej.
I dessa sammanhang kan du kanske känna igen dig i svårigheten att uttrycka dina faktiska önskemål eller avståndstaganden. Vi tenderar ofta att agera på ett sätt som känns bra för stunden, till exempel genom att säga ja för att undvika kritik eller för att bevara en god stämning. När vi har agerat på ett visst sätt under en längre tid blir det en vana. Därför kan det vara värdefullt att öva på att agera annorlunda för att bryta invanda mönster, skapa nya vanor och även finna en trygghet i att vi inte alltid behöver följa andras önskemål.
Försök att formulera vad som sker i situationer där du upplever svårigheter med gränssättning, oavsett om det är på din arbetsplats, bland vänner eller under intima stunder. Använd gärna mallen nedan där du beskriver händelseförloppet, din reaktion, ditt agerande, samt vilka konsekvenser det får för dig. Genom att reflektera över detta kan du få en klarare bild av hur du eventuellt skulle kunna tänka eller agera annorlunda, för att de långsiktiga konsekvenserna ska bli mer gynnsamma för dig och för att du ska kunna känna att dina gränser har betydelse.
Exempel i vardagen
Händelse: En vän frågar om jag kan assistera vid en flytt, trots att vännen vet att jag är under stor press på jobbet.
Reaktion: "Om jag tackar nej kommer jag antagligen att uppfattas som väldigt oengagerad och okarismatisk"
Agerande: Jag går med på att hjälpa till.
Kortsiktig konsekvens: Jag undviker skuldkänslor och behåller en positiv självbild som en hjälpsam vän.
Långsiktig konsekvens: Min stressnivå ökar ytterligare, och jag får en känsla av att inte ha kontroll över min egen tid.
Exempel vid intimitet
Händelse: Jag har en viktig skoluppgift som kräver all min energi och mina tankar, och min partner börjar ge mig kärleksfulla smekningar och önskar intimitet.
Reaktion: "Om jag tackar nej kommer jag antagligen att uppfattas som väldigt oengagerad och okarismatisk"
Agerande: Jag initierar sex med min partner.
Kortsiktig konsekvens: Jag slipper skuldkänslor och undviker att uppfattas som en ointressant eller osexig partner.
Långsiktig konsekvens: Jag får ingen möjlighet att verkligen känna efter om och när jag har lust till sex. Jag får heller ingen bekräftelse på att det är acceptabelt för min partner om vi inte har sex, vilket förstärker tron att det alltid förväntas av mig.
Be om tid att överväga
Ofta känns det enklare att markera en gräns om det finns en viss tid att reflektera över vilket beslut som kommer att gynna ditt välbefinnande på lång sikt. Om en vän ber om din hjälp, kan du svara att du återkommer med ett besked imorgon för att ge dig själv tid att tänka efter. I en intim situation kan detta innebära att du säger: "Jag skulle gärna vilja bli smekt och mysa en stund, och sedan känna efter om jag vill fortsätta."
Börja med något mindre
Det kan handla om att tacka nej till en aktivitet som du egentligen skulle ha uppskattat, men som du av tidsbrist eller brist på lust inte kan delta i. Eller att uttrycka din faktiska åsikt i en situation där den skiljer sig från andras.
Öva på att vara kortfattad till en början
Du är inte skyldig någon en detaljerad förklaring. Ett enkelt "Tyvärr, den här gången avböjer jag" eller "Nej, jag ska åka hem nu, men ha en trevlig kväll!" brukar räcka. Det kan också vara att säga: "Jag är inte alls sugen på oralsex just nu, men jag är gärna öppen för att kyssas."
Utvärdera
Efter varje gång du har satt en gräns, gör en kort personlig utvärdering.
Vad inträffade, och vilka känslor väcktes?
Vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter kunde du observera?
Om du regelbundet oroar dig för vad andra tycker och tänker om dig, kan det vara gynnsamt att utmana dessa bekymmer. Genom att överväga om din oro för potentiella konsekvenser verkligen är välgrundad. Våra tankemönster kan vara skickliga på att övertyga oss om att de representerar sanningen, men när vi stannar upp och reflekterar, kan vi ofta inse att resultaten av en handling kanske inte är så dramatiska som vi först trott. Kommer dina vänner verkligen att avbryta kontakten med dig om du inte följer med på resan? Kommer din partner verkligen att lämna dig om du uttrycker vad du önskar eller inte önskar under intima stunder?
Ofta lägger vi stor vikt vid andras uppfattningar och tankar om oss. Detta är inte nödvändigtvis negativt, då det kan hindra oss från att bete oss olämpligt mot andra, men det kan också leda till stress och oro. Särskilt om rädslan för andras åsikter eller tankar hindrar dig från att fatta beslut som är gynnsamma för dig. Reflektera gärna över om det i alla situationer är avgörande vad andra kommer att tycka om dig? Personer som står dig nära kommer troligtvis att uppskatta att du har en klar uppfattning om din position och att du kan sätta gränser för dig själv. Personer som blir besvikna, arga eller frustrerade över att du uttrycker dina önskemål eller avståndstaganden, kanske inte är personer som du vill ha nära dig ändå? I praktiken kan detta naturligtvis vara mer komplicerat att hantera, men det kan ändå vara värdefullt att fundera över vilka personer i din omgivning som stöttar dig och bidrar till ditt välbefinnande. Och vilka som potentiellt gör det svårare för dig att kommunicera dina gränser.
Om du ofta upplever intima stunder som du inte mår bra av, eller om du känner att sex enbart sker för din partners skull, kan en paus från sexuell aktivitet vara ett alternativ. En paus från intimitet kan ge dig utrymme att fokusera på ditt generella välbefinnande och vad du behöver för att må bra, utan att känna pressen att även ditt sexliv måste fungera. Alternativt kan en paus från partnerskapets intima stunder ge dig utrymme att i lugn och ro utforska din egen sexualitet. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en paus från sexuell aktivitet skulle vara gynnsamt för dig. Då kan det vara hjälpsamt att utgå från vissa riktlinjer.
Om du enbart engagerar dig i sex för din partners skull.
Till exempel, för att undvika att någon blir arg, besviken eller ledsen.
Om sex har blivit det enda medlet för att känna dig sedd, älskad eller bekräftad.
Till exempel, om sex är det enda som får dig att känna dig värdefull och betydelsefull.
Om du är rädd för att bli övergiven av dina partners om du inte deltar i sex med dem.
Till exempel, om du upplever att detta är den enda drivkraften bakom ditt sexuella engagemang, snarare än njutning eller personligt välbefinnande.
Om en positiv känsla saknas före, under och efter intimitet.
Till exempel, om du känner dig nedstämd, tom eller utnyttjad. Om ömsesidighet och respekt saknas under sex, eller om du deltar trots att du inte vill, som en strategi för att hantera ångest.
För att leva upp till förväntningen om att "alla" är sexuellt aktiva.
Till exempel, om du har en uppfattning om att du är "fel" eller "onormal" om du inte deltar i sex.
Om du känner igen dig i ovanstående situationer och beslutar dig för att ta en paus från sex, kan det även vara klokt att utforma en plan för hur detta ska genomföras. Om du önskar, kan du diskutera pausen med din partner/partners för att gemensamt komma överens om hur pausen kan se ut. Det kan innebära att pausa vissa former av intimitet, till exempel samlag, eller att helt avstå från alla sexuella aktiviteter.
Exempel: all sexuell aktivitet, samlag, oralsex, annat?
Exempel: en vecka, två månader, ett halvår
Exempel: kyssar, en varm dusch, onani eller massage (på egen hand eller tillsammans).
Exempel: att kunna hantera svåra tankar eller ångest. Att hantera faktorer som utlöser obehagliga minnen vid onani. Att uppleva behag med beröring, att kraven och pressen kring sex har minskat. Eller att du tydligt förstår och kan kommunicera dina gränser.
Själva pausen kanske inte löser de sexuella utmaningar du upplever, eller magiskt ger dig klarhet om dina gränser. Men genom att ge dig själv en paus, kan du istället fokusera på att arbeta med det du behöver. Detta kan innefatta att genomgå terapi för att bearbeta trauman från övergrepp, utforska njutning genom onani, eller öva dig på att sätta gränser i din vardag.
"Efter våldtäkten har jag upplevt väldigt mycket sexuell aktivitet, men i grunden har det enbart lett till att jag mått dåligt. Det har känts som en form av självskadebeteende eller ett försök att återfå kontrollen. Även om jag idag har en partner, kan sex fortfarande kännas destruktivt, till exempel genom att jag ber min partner att ha sex med mig eller säger att jag vill ha sex, trots att jag i själva verket inte vill."
Efter erfarenheter av sexuella övergrepp och utsatthet kan sexuell aktivitet leda till skada. Detta kan yttra sig genom att man återkommande umgås med individer (online eller offline) som skadar en, fysiskt eller psykiskt, och att dessa situationer leder till försämrat välbefinnande. Att skada sig själv genom sex innebär att det har utvecklats ett mönster där andra utsätter en för våld, förnedring, hot eller kränkningar, eller förmår en att utföra sexuella handlingar som upplevs som obehagliga eller ångestframkallande. I vissa fall kan det också vara så att ingen annan person är inblandad, utan att man skadar sig själv genom att utsätta sig för smärta eller obehag vid exempelvis onani.
Vissa beskriver att sex mot ersättning är ett sätt att skada sig själv. Sex mot ersättning innebär att någon annan erhåller exempelvis pengar, ägodelar eller någonstans att sova i utbyte mot sexuell aktivitet. Ett annat begrepp för sex mot ersättning är prostitution. I Sverige är det olagligt att köpa sex, men det är inte olagligt att delta i sex mot ersättning. Lagen är utformad på detta sätt för att tydligt markera att det är köparen av sex som begår ett brott, och att det därmed inte är personen som deltar i sex mot ersättning eller utsätts för prostitution som gör något fel.
Begreppet "sex som självskada" används allt oftare, och många kan relatera till det, men begreppet kan samtidigt ge en förenklad bild av en komplex situation. Sex som självskada skiljer sig från andra former av självskadebeteende eftersom det i de flesta fall involverar andra individer som aktivt utsätter en för skada - och som möjliggör att ett skadligt mönster kan fortsätta. Sex som självskada skulle inte existera om det inte också fanns individer som var villiga att utnyttja personer i utsatta positioner som redan mår dåligt. Det är aldrig ditt ansvar om någon utsätter dig för sexuellt våld - detta gäller oavsett om du känner att du själv aktivt tog kontakt med personerna eller inte.
Att orsaka sig själv skada, oavsett hur det sker, är för de flesta ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Att skada sig själv kan upplevas som lindrande eftersom ångest, ilska eller andra tunga känslor ofta minskar i stunden. Ibland kan det kännas som att självskada är den enda metoden för att uppnå lugn eller återfå kontroll, eller som att det ger en möjlighet att känna någonting istället för att vara tom på känslor. Med tiden kan det kännas som det enda alternativet för att hantera svåra känslor, även om det leder till ett försämrat välbefinnande efteråt. Det kan därför vara utmanande att finna alternativa sätt att hantera svåra tankar, känslor och minnen, eftersom det är naturligt att vi använder de strategier vi känner till för att bli av med obehagliga känslor. För många kan det vara stödjande att få hjälp med att identifiera andra sätt att hantera svåra tankar, känslor och minnen.
Elsa hade alltid föredragit lugnet i sitt författarjobb, en tillvaro hon delade med sina älskade böcker och sin trogna katt. En regnig tisdag, när hennes kaffekopp var tom och orden inte flödade, bestämde hon sig för att trotsa vädret och besöka ett lokalt antikvariat. Där, bland dammiga bokryggar och doften av gammalt papper, stötte hon på en man vars leende var lika varmt som solskenet hon längtade efter.
Han hette Oskar, och han arbetade som bibliotekarie. Deras samtal började med en diskussion om en sällsynt första upplaga av Selma Lagerlöf och utvecklades snabbt till en djupare förståelse för varandras passioner och drömmar. Dagarna som följde fylldes av gemensamma promenader längs Mälaren, långa samtal över middagar och en växande känsla av samhörighet som Elsa aldrig tidigare upplevt.
En kväll, under en stjärnklar himmel på Djurgården, berättade Oskar hur han känt en omedelbar dragningskraft till Elsas intellekt och hennes milda natur. I det ögonblicket insåg Elsa att hennes ensamhet var ett minne blott. Kärleken hade funnit henne, inte bland de fiktiva karaktärerna i hennes böcker, utan i den verkliga världen, hos en man som förstod hennes själ.
Deras relation blev en tyst överenskommelse om att värna om varandra, att dela livets glädjeämnen och sorger, och att tillsammans skapa nya, vackra berättelser. Elsa hade funnit sitt lyckliga slut, inte bara i en bok, utan i det gemensamma livet med Oskar.