Förståelsen för olika trosuppfattningar kring relationer kräver en känsla för nyansering, något som bilderna i denna text tyvärr saknar.
Hur betraktas förhållandet mellan könen i olika religioner?
Islam: Enligt islamisk lag ska äktenskapet mellan en man och en kvinna grundas på ömsesidig respekt och kärlek, med kvinnans medgivande som grundläggande. Mannen har ett ansvar att försörja och leda familjen, men dialog och samråd inom familjen ska prägla relationen. Alla parter ska känna sig lika värdefulla och komplettera varandra, utan underordning. Våld tolereras inte som lösning på konflikter.
Buddhismen: Äktenskapet definieras inte religiöst, vilket ofta innebär en borgerlig vigsel. Det finns inga religiösa regler, men parterna förväntas undvika att skada varandra eller en tredje part, vilket inkluderar otrohet som en handling som sårar åtminstone en person.
Hinduismen: En hinduisk relation är ofta arrangerad av familjerna. Stjärntecknen och astrologiska råd kan spela en roll för partnervalet. Traditionellt sett, innan 1961, betalade brudens föräldrar för bröllopet och överlämnade en hemgift till brudgummen. Denna tradition är numera mer informell, men fortsatt relevant.
Judendomen: Judendomen erkänner lika värde för män och kvinnor, men med olika roller. För ortodoxa kvinnor finns det traditioner att täcka håret i offentliga sammanhang om de är gifta.
Äktenskapet betraktas som en viktig del av livet, ett heligt förbund före Gud. En harmonisk miljö i hemmet är därför prioriterat.
Kristendomen: Synen på äktenskapet varierar mellan olika kristna samfund. Ortodoxa och katolska kyrkor ser det som ett heligt och i princip olösligt förbund: 'Vad Gud har fogat samman, får människan inte skilja åt' (Matt 19:6). I den lutherska kyrkan är äktenskapet värdefullt, men inte helgat, snarare en bekräftelse på partnerskap och trohet.
Hur betraktas sexuellt umgänge inom olika religioner?
Islam: Sexuellt umgänge är tillåtet enbart inom äktenskapet. Konversation och visuell representation av sex är ej tillåtet. Sexuellt umgänge i äktenskapet är godkänt, men oralt sex anses inte accepterat i vissa grupperingar. Munnen ska användas för att läsa och dyrka den Heliga Koranen.
Buddhismen: Sexuellt umgänge bör inte såra någon, vilket inkluderar otrohet och sex med personer som inte är myndiga. Munkar och nunnor avstår från sexuellt umgänge i sin strävan till en andlig utveckling.
Hinduismen: Sex ses som en helig handling, en manifestation av kreativa krafter mellan man och kvinna, en transformativ kraft till andlig energi. Kama Sutra, den kända boken om sexuell konst, är av hinduiskt ursprung.
Judendomen: Sexuellt umgänge ska ske inom ramen för äktenskapet, då det anses heligt. Men före vigseln finns ingen allmängiltig fördömelse från rabbiner. Ortodoxa judar väntar vanligen tills äktenskapets ingående.
Kristendomen: Sexuellt umgänge har ofta en stark koppling till barnfödande. Lust betraktas ibland som synd, och vissa tolkningar relaterar sex till reproduktion, och inte njutning. Det finns dock texter som uppmuntrar till sexuell njutning inom äktenskapet.
Hur ser man på homosexualitet inom olika religioner?
Islam: Islam har olika perspektiv på homosexualitet. Vissa tolkar det som förbjudet på grund av en tro på traditionella könsroller i äktenskap. Vissa ser det som ett västerländskt fenomen eller något som inte existerar inom muslimska kulturer. Andra menar att Koranen är aktuell för alla epoker och att sexualitet är en individuell fråga.
Buddhismen: Buddhismen behandlar inte specifikt homosexualitet i sina texter och läror. Munkar och nunnor har valt celibat, vilket gör diskussion om sexualitet relativt irrelevant. Allmänt accepterat i många buddhistiska samhällen. Dalai Lamas syn kan vara mer konservativ.
Hinduismen: I vissa hinduiska traditioner har det funnits en tredje könsroll, som i stor utsträckning omfattade homosexuella individer. Kama Sutra beskriver relationer mellan homosexuella som normala. Däremot finns motsatta tolkningar i andra texter. Toleransen mot homosexualitet i hinduismen är varierande och problematisk i många regioner. Judendomen: Ortodoxa judar tenderar att vara mer konservativa, medan liberala judar ofta är tolerantare. Moderna judiska tolkningar är mer öppna.
Kristendomen: Katolska och ortodoxa kyrkor har ofta en konservativ syn på homosexualitet, som hämtat från tolkningar av Bibeln. Protestantiska kyrkor har ofta blivit mer toleranta, särskilt i västvärlden. Det finns en stor variation i synen inom kristendomen.
Får man ha flera sexpartners?
Islam: Vissa muslimer tillåter polygami (upp till fyra fruar) under förutsättning att man behandlar alla fruar lika. Det finns dock en betydande motsättning mot denna praxis.
Buddhismen: Tillåtet med flera partners, så länge det inte skadar någon.
Hinduismen: Äktenskapet är centralt, även om polygami kan accepteras i vissa situationer. Polygami ska dock inte drivas av sexuell lust.
Judendomen: Även om Abraham och Salomon hade flera fruar, avråder rabbiner generellt från polygami.
Kristendomen: Monogami är den dominerande traditionen.
Hur ser man på preventivmedel och abort?
Islam: Preventivmedel kan användas om man inte vill ha barn. Abort är ofta avvisat, men det finns vissa undantag om moderns hälsa är i fara.
Buddhismen: Varierande syn beroende på situation och individuella uppfattningar. Vissa ser förökningen som gudarnas ansvar.
Hinduismen: Generellt mot preventivmedel och abort.
Judendomen: Preventivmedel som kondomer är mer accepterade än p-piller. Abort är tillåtet under speciella omständigheter, som moderns hälsa.
Kristendomen: Katolska kyrkan är starkt emot abort och preventivmedel, men med vissa undantag. Andra kristna samfund har mer liberala synsätt.
Hur betraktas skilsmässa inom olika religioner?
Islam: Skilsmässa är tillåtet, men familj och samhälle strävar efter att försona makar. Om giftermål upplöses rekommenderas omgifte. Äktenskap mellan muslimer och icke-muslimer är inte tillrådligt.
Buddhismen: Skilsmässa är acceptabelt om det inte fungerar.
Hinduismen: Skilsmässa är möjlig, men inte vanligt. Äktenskapet är ofta sett som ett livspartnerskap fram till döden.
Judendomen: Skilsmässa är tillåtet som sista utväg.
Kristendomen: Skilsmässa är tillåten utanför vissa, traditionella kyrkor.
Agnes, en engagerad läkare på ett lokalt sjukhus, scrollande uttråkad på den populära dejtingsajten. Hon letade efter någon med samma passion för livet och engagemang för samhället, och framför allt någon som delar hennes engagemang för att hjälpa andra.
En dag stannade hon upp vid ett meddelande från en programmerare, som hon hade en bra konversation med. Hans entusiasm, och hans omtänksamhet smittade av sig. Han hade en passion för att förenkla komplexa problem genom kod och lösningar, vilket resonerade djupt med Agnes.
De träffades för en kaffe på ett trevligt café i stan. Samtalen var oändliga, fyllda med humor, värme, och en nästan magisk förståelse för varandra. Och efter att de hade talat i flera timmar kände de att de hade funnit en djup och genuin connection och att de delade en gemensam vision för framtiden.
Agnes och Johan, så olika och lika, började bygga upp en kärleksfull och stabil relation. De upptäckte mer av varandra med tiden. De uppskattade varje stund med varandra - att dela sitt liv med varandra. Deras resa var full av roliga äventyr och en underbar framtid väntade framför dem.