Den sexuella lusten kan påverkas under klimakteriet på grund av förändringar i kroppens hormonella balans. När en kvinna inträder i klimakteriet reduceras mängden hormoner, såsom östrogen och testosteron. Båda spelar en väsentlig roll för sexuell drift och glädje. När nivåerna av dessa hormoner minskar kan det leda till en lägre sexlust och även göra det svårare att uppleva samma fysiska tillfredsställelse.
Det är dock angeläget att komma ihåg att hormoner inte är den enda faktorn. Förhållanden, stress, sömn och allmänt välbefinnande spelar även en betydande roll för sexlusten. Goda relationer och öppen dialog kan öka lusten, medan stress, bristfällig sömn och psykisk ohälsa kan minska den.
Variationer i sexuell åtrå kan börja tidigt under klimakteriet. Vanligtvis mellan 40 och 45 års ålder. Testosteron, ett hormon som har effekt på sexuell drift, minskar gradvis från 20-årsåldern och fortsätter att minska med tiden. Trots att testosteronnivåerna inte påverkas direkt av själva klimakteriet, kan vissa kvinnor ändå känna minskad sexuell åtrå, i synnerhet runt eller efter menopaus (sista menstruationen).
Enligt Womnis Klimakterierapport (2024) upplever 63,9 % av kvinnor i klimakteriet variationer i sexdrift eller sexuell åtrå. Symtom relaterade till detta är bland annat att man tänker mindre på sex, den sexuella upphetsningen tar längre tid, orgasmens upplevelse förändras och att smärta upplevs under samlaget.
För att höja sexlusten under klimakteriet existerar det åtskilliga åtgärder du kan vidta på egen hand. Att kommunicera med din partner är viktigt - samtala öppet om dina behov och de förändringar du genomgår. Tala om vad som känns behagligt och vad som inte gör det. Eftersom den sexuella upphetsningen kan ta längre tid under klimakteriet är det fördelaktigt att låta förspelet ta tid och utrymme.
Du kan också testa andra sätt att njuta sexuellt, exempelvis klitorisstimulering, oralsex eller att nyttja sexleksaker. Att använda glidmedel kan också vara till hjälp och göra sex mer bekvämt och njutbart. Genom att vara öppen, nyfiken och ge dig själv tid kan du finna sätt att intensifiera sexlusten och få ett mer tillfredsställande sexliv.
Att byta blöta lakan två gånger varje natt är tröttsamt. Likaså att gäspande försöka prestera på jobbet trots hjärntrötthet och känslighet för stress. Bistånd finns att få, oavsett om du väljer träningsskorna eller hormonplåstren.
Hälften av alla människor går igenom menopausen. Till skillnad från puberteten blåser livets andra hormonstorm baklänges. Initialt kommer symtomen ofta periodvis, kan vara vaga och det kan bli en förvirrande tid.
- Jag fattade ingenting, jag kände mig nere, trött och slö. Jag sprang till hälsokostaffären och frågade efter något som skulle fixa så jag blev mig själv åter. Jag var van att klara högt tempo på jobbet, träningen och resorna. Först senare, när den första värmevallningen kom, blev det tydligt, säger Åsa Melin, som för sex år sedan insåg att hon var i klimakteriet.
Klimakteriet brukar benämnas förändringens tid, inte bara rent fysiskt, utan som en milstolpe, med massor av 'hur vill jag leva resten av livet?'-reflektioner. Det kan Åsa Melin intyga, men istället för att separera sig eller bli yogainstruktör är hon nu uppe i 255 episoder av den populära Klimakteriepodden.
- Det får räcka med hysch-hysch och generade fniss. Klimakteriet är inget att skämmas för, utan en naturlig process för damer, säger hon.
I genomsnitt är kvinnan 51-52 år när hon har sista menstruationen och menopaus konstateras efter ett år utan blödningar. Men klimakteriet har ofta infunnit sig successivt i åtskilliga år, med de vanligaste symtomen som kallas vasomotoriska - värmevallningar och svettningar - ofta i kombination med sömnsvårigheter. Andra tecken kan vara nedstämdhet, stresskänslighet, torra slemhinnor och smärta i lederna.
Många önskar att jag berättar om de normala fysiologiska förändringarna. Livsstilen är ett essentiellt område vi diskuterar.
Pernilla Ny, barnmorska och universitetsadjunkt som undervisar om klimakteriet
Menopausen är en naturlig, biologisk händelse, och ingen sjukdom eller diagnos. Men hur naturligt det än må vara vill flertalet lindra sina symtom på något sätt.
Nummer ett är att få komma på ett rådgivande möte, bli tagen på allvar och lyssnad på, framhåller Pernilla Ny, som är disputerad universitetsadjunkt i Lund där hon undervisar på en vidareutbildning om klimakteriet. Hon tjänstgör även som barnmorska på en klimakteriemottagning.
- Många vill att jag berättar om de normala fysiologiska omvandlingarna. Livsstilen är ett viktigt område vi tar upp. Vi är medvetna om att kvinnor som röker hamnar tidigare i klimakteriet, och att motion lindrar symptomen, säger hon.
Just motion ligger Mats Hammar varmt om hjärtat. Som professor i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet leder han en forskargrupp som kunnat påvisa att kvinnor som utför styrketräning halverade sina klimakteriesymtom i jämförelse med kontrollgruppen.
Styrketräning frigör avsevärda mängder endorfiner när stora muskelgrupper engageras - och endorfiner verkar vara hjälp i nöden.
När det svallas och svettas i klimakteriet beror det på att hjärnans temperaturcentrum i hypotalamus börjat reagera nyckfullt. Här erfordras endorfiner och liknande ämnen, som östrogen och testosteron tidigare stimulerat fram.
- När de minskar blir termostaten 'knäpp'. Men när endorfinerna stiger igen med träning tycks de kunna stabilisera termostaten. Vi tror, men vet inte med säkerhet, att annan typ av träning kan ha liknande inverkan, säger Mats Hammar.
Kvinnorna i studien kämpade på gymmet i drygt tre månader, skrev dagbok och fick ta blodprover - och de kände större välbefinnande, mer kraft och erhöll förbättrade blodfetter, samtidigt som den ohälsosamma bukhöjden minskade, jämfört med kontrollgruppen.
Endorfiner kan också frigöras vid akupunktur, vilket en del kvinnor anser lindrar klimakteriesymtom, även om evidensen är osäker. Minst en tredjedel av kvinnorna önskar mer hjälp mot sina problem. Behandling med hormoner är effektivt, både lokalt i slidan och systemiskt, vilket påverkar hela kroppen.
För den vars torra slemhinnor i slidan är huvudproblemet, med sveda, skav, klåda, smärta vid samlag eller urinvägsinfektioner, kommer här glädjande besked. För att öka flödena behövs östrogen, men endast just där. Det anses vara en riskfri behandling för de flesta. Det finns kräm, vagitorium eller ring att välja bland.
Men klimakteriet kan upplevas verkligt besvärligt. Då kan östrogen, med progesteron som partner, i form av plåster, gel eller tabletter - och emellanåt med spiral som komplement - vara lösningen. Den systemiska behandlingen med hormonerna kommer med något ökad risk för bröstcancer. I tablettform ger den dessutom en något större risk för blodpropp, vilket kan undvikas med plåster.
- Sammantaget kan man säga att det är en något förhöjd risk för bröstcancer, som tilltar gradvis med behandlingstiden. Man brukar säga att den blir signifikant efter fem år, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet i Solna.
Hormonmotståndare invänder mot att det naturliga klimakteriet behandlas med läkemedel som medför risker. Men Angelica Lindén Hirschberg anser att diskussionen ofta blir skev.
- Hormonbehandlingen hamnar ofta i fokus som riskfaktor för bröstcancer. Dock är riskökningen ungefär lika stor vid fetma, bmi över 30, vilket också är vanligt bland kvinnor i medelåldern och sällan nämns. Riskbilden är komplex, och påverkas av flera faktorer, såsom barnafödande, amning, p-piller, brösttäthet och alkoholkonsumtion, säger hon.
Angelica Lindén Hirschberg menar att det är kvinnans åsikt om hur symtomen inverkar på livskvaliteten som ska vara avgörande i valet mellan hormonbehandling eller inte.
- Vi måste ha respekt för att klimakteriet upplevs individuellt, för vissa räcker det med att öppna fönstret, andra har stora problem att klara arbete och relationer. Det är provocerande och sorgligt när kvinnor som inte haft besvär raljerar över andra som behöver behandling. De gör sina medsystrar en otjänst.
Förr, på 1970-1990-talen, blev östrogen allt populärare bland kvinnor i övergångsåldern. Hormonet betraktades som en ren föryngringskur. Det fanns till och med östrogen som framställdes av urin från gravida ston. Mycket har förändrats sedan dess, inte bara tillverkningen.
Skrällen kom med en gigantisk studie som väckte uppmärksamhet världen över år 2002 - Women's Health Initiative, WHI-studien. Forskarna följde över 20 000 amerikanska kvinnor i diverse under- och placebogrupper. Plötsligt var de tvungna att stoppa studien då fler kvinnor drabbades av hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer vid klimakteriebehandlingen med hormoner än med placebo.
Larmet fick betydande konsekvenser. Läkare och kvinnor globalt blev rädda. I Sverige sjönk andelen kvinnor i klimakterieåldern som använde hormonbehandling på ett par år från över 40 procent till nedåt 6 procent (siffrorna skiftar i olika studier, beroende på vilka åldrar som inkluderats).
WHI-studien kom senare att kritiseras. Kvinnornas genomsnittsålder var en bit över 60, vilket innebär att många var betydligt äldre än så när behandlingen inleddes. Deltagarna var dessutom 'typiskt' amerikanska kvinnor, som led av övervikt, diabetes och högt blodtryck.
- I dag vet vi att kvinnorna i studien drabbades av hjärtsjukdom i högre grad för att de startade behandlingen när de var äldre och hade andra riskfaktorer. Det vanliga är att sätta in hormonbehandling tio år tidigare, runt tiden för sista mens, då kvinnan brukar ha som mest klimakteriesymtom. Då har behandlingen istället skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Svagheterna visade sig först 2007 då WHI-forskarna publicerade en uppföljande studie, där det framkom att kvinnorna i själva verket hade lägre risk för hjärtinfarkt och även lägre total dödlighet - förutsatt att hormonbehandlingen inlett i lämplig ålder (före 60 års ålder eller senast 10 år efter sista mens).
Mats Hammar förklarar fysiologin bakom:
- Östrogen har en skyddande effekt på blodkärlen. Därför har kvinnor före klimakteriet lägre risk för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdom än män. Strax efter sista menstruationen har kvinnan ofta släta, fina kärlväggar som får fortsatt skydd av östrogen om det sätts in då. De som däremot hunnit bli äldre än 60 år har redan börjat få trängre, skrovligare, åderförkalkade kärl, där risken är större att en blodpropp bildas eller att så kallade plack lossnar och orsakar en infarkt, säger han.
Senare kunde en metastudie från Cochrane bekräfta skyddseffekten för kvinnor i rätt åldersspann.
Mats Hammar och Angelica Lindén Hirschberg är eniga om att WHI-studien avskräckte onödigt mycket från hormonbehandling.
- Ja, jag ser det som en helt förlorad generation, det är sorgligt att många fått lida. Framför allt sömnbrist kan bryta ner vem som helst, och minnesproblem kan upplevas skrämmande. Om man har så tydliga symtom behöver man stöd. Vi ser att många kvinnor i den åldern inte mår väl, och blir utbrända, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Hon betonar att debatten om klimakteriebehandling även har andra skäl än rena hälsorisker.
- Det är laddat med könshormoner. Det handlar om synen på kvinnan, sexualitet och femininitet. Det är intressant, men kan stundvis slå hårt.
Anna hade nyligen flyttat till Stockholm och kände sig ensam i den stora staden. Hon hade provat dejtingappar, men inget kändes riktigt rätt. En kväll, på en liten bokhandel i Gamla Stan, krockade hon med en man som bar på en stapel böcker. Pappershögen spred sig över golvet.
Mannen, som hette Erik, hjälpte henne att samla upp böckerna. Deras händer nuddade varandra och Anna kände en oväntad elektrisk stöt. De började prata om litteratur och insåg snabbt att de delade samma passion. Erik bjöd henne på kaffe på ett närliggande café, och timmarna flög förbi.
Efter den kvällen fortsatte de att träffas. De utforskade Stockholms gator hand i hand, diskuterade böcker och delade skratt. En regnig eftermiddag, under en promenad i Hagaparken, stannade Erik plötsligt och tog Annas hand. Han såg henne djupt in i ögonen och sa att han aldrig hade träffat någon som förstod honom så väl. Anna kände att hennes hjärta slog snabbare än någonsin.
De förstod båda att det här var något speciellt. De flyttade ihop ett år senare och fortsatte att dela sin kärlek till böcker och varandra. Varje kväll läste de högt för varandra, och deras hem fylldes av värme och trygghet. De hade funnit sin plats i livet, tillsammans, i en stad full av möjligheter. Deras kärlekshistoria fortsätter, sida för sida, precis som i en älskad bok.