Den fjärde dagen i oktober år tvåtusentio uppmärksammades ett intressant fenomen.
- Det slog mig tidigt att en stor mängd annonser gällande städhjälp avslutades med fraser som 'endast seriösa kontakter' eller liknande formuleringar, och nu har jag fått klarhet i varför det förhåller sig så, konstaterar Anna Gavanas.
Anna Gavanas, en framstående forskare vid Institutet för Framtidsstudier, är för närvarande engagerad i en rapport som belyser sektorn för hushållstjänster samt relationerna mellan den legitima och den illegala arbetsmarknaden. Denna studie, som förväntas publiceras i november, drar slutsatsen att det är omöjligt att fullständigt separera den officiella sektorn från den informella, då de existerar i en stark och ömsesidig beroendeställning. Under arbetet med nämnda rapport har Anna Gavanas kunnat identifiera att de som arbetar inom den svarta marknaden för hushållsnära tjänster frekvent ställs inför krav på sexuella tjänster utöver själva städarbetet. För närvarande delar hon delar av sina forskningsresultat i den ansedda tidskriften Framtider.
- Det kvarstår en betydande efterfrågan hos de som anlitar städhjälp på svart arbetskraft, och ofta tillkommer det även förväntningar om att sexuella tjänster ska ingå, förmedlar Anna Gavanas.
Gavanas genomförde intervjuer med nyckelpersoner verksamma inom både den informella och formella städbranschen i Sveriges huvudstad och blev djupt förvånad över de personliga berättelser hon fick ta del av.
- Många vittnar om att de antingen har förlorat sitt städuppdrag, eller, vilket är än mer upprörande, inte fått någon ersättning för det utförda arbetet när de inte också har gått med på sexuella tjänster, påpekar Anna Gavanas.
- Min uppgift som forskare är att belysa de mönster jag observerar, och trots att min undersökning har sina begränsningar på flera fronter, framträder dessa tendenser tydligt, framhåller Anna Gavanas.
Kontaktuppgifter för förfrågningar
För ytterligare information och insikter, vänligen kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, telefonnummer 08-402 12 50, mobilnummer 070 - 687 06 65, eller via e-postadressen [email protected].
Hanna Zetterberg Struwe, ansvarig för kommunikation vid Institutet för Framtidsstudier
Telefonnummer 08 - 402 12 13 (vidarekoppling till mobil) eller via e-postadressen [email protected].
Framtider utgör en uppskattad vetenskaplig publikation från Institutet för Framtidsstudier. Varje utgåva kombinerar ett specifikt tema med en omfattande bevakning av aktuella svenska och internationella framtidsfrågor. Utgåva nummer 3/2010 fokuserar på ämnet skatter.
Institutet för Framtidsstudier, Växel: 08-402 12 00, E-post: [email protected]
varningsskylt Denna artikel kan vara föråldrad, och det kan finnas mer samtida forskning tillgänglig. Använd gärna vår interna sökfunktion för att hitta uppdaterad information!
Flertalet tvekade att ens ställa frågan, av rädsla för att bli avvisade eller för att behöva återuppleva tidigare trauman. Det är lätt att som professionell inom vården tänka att sexuella övergrepp inte berör ens specifika arbetsområde, särskilt vid arbete inom ortopedi, radiologi eller neurologi. Dock måste vi som hälso- och sjukvårdspersonal komma ihåg att individen med en funktionsvariation alltid är just det, en individ med en funktionsvariation, och att en eventuell tidigare upplevelse av övergrepp följer med personen oavsett syftet med det aktuella besöket. Följaktligen är det av yttersta vikt att uppvisa öppenhet för anpassningar och att aktivt lyssna på patientens behov och upplevelser (referens 5).
Hon hade till slut förflyttats till infektionsavdelningen efter att ha vårdats på intensivvårdsavdelningen med sepsis i en tvåveckorsperiod. Kroppen var utmattad, och hon kämpade fortfarande med sin sjukdom. Det positiva med att få ett eget rum på infektionsavdelningen var att hon äntligen hade en privat sfär med egna väggar. Hennes pojkvän anlände med en bukett blommor, och de försökte gemensamt att följa en film. Sjuksköterskan och övrig personal på avdelningen besökte henne frekvent, ibland utan att först knacka på. Varje gång personalen inträdde, flyttade sig pojkvännen genast från sängkanten för att ge dem utrymme.
Därefter anlände en kvällssjuksköterska. Han förstod omedelbart att det enda de verkligen behövde var att få vara tillsammans. Han informerade om att ingen skulle komma in i rummet utan att först ha ringt på dörren. Sedan fick de möjligheten att vara ensamma i två timmar. Två timmar fyllda av samvaro och närhet är oerhört betydelsefullt efter flera veckor av separation. Det handlade inte om någon sexuell aktivitet, utan snarare om att få ligga tätt intill varandra i en trång sjukhussäng och bara få existera tillsammans. Att skapa ett ögonblick av romantik, intimitet och genuin närhet. En välbehövlig paus i den annars så allvarstyngda tillvaron. Denna gest betydde allt för paret.
Ovanstående scenario illustrerar hur en dedikerad sjuksköterska lyckades skapa utrymme för god sexuell hälsa för en patient som överlevt en svår sepsis. Detta krävde varken överdrivna åtgärder eller en betydande tidsinvestering. Självklart är det inte alltid möjligt att garantera privatliv för patienterna på en hektisk vårdavdelning. Dock är det ofta just de små, omtänksamma handlingarna som bidrar till den största skillnaden.
Som legitimerad sjuksköterska möter du, och får möjlighet att lära känna, en mängd olika patienter, särskilt de som kräver långvarig sjukhusvistelse eller bor på institutionella boenden. Detta ger dig en unik chans att underlätta för deras sexuella uttryck och behov. Det kan handla om att möjliggöra en privat stund med en partner eller att få tillåtelse att dela säng på ett patienthotell. Inom hemsjukvården kan det innebära att assistera vid påklädning av sensuella underkläder, eller att koordinera besökstider så att hemsjukvården anländer till partnerns adress istället för den egna. Sexualitet är en integrerad del av hela livets spektrum, även för oss som lever med en funktionsvariation eller kroniska sjukdomar. Har du reflekterat över hur du kan främja möjligheterna till intimitet, närhet och en positiv sexuell hälsa för dina patienter?
Individer med funktionsnedsättningar kan uppvisa en lika mångfacetterad sexualitet och könsidentitet som den bredare befolkningen (referens 8). Personer kan avvika från heteronormen på olika sätt, exempelvis genom att identifiera sig som lesbiska, asektuella eller transpersoner (referens 9). Som tidigare nämnts, är en vanlig fördom att personer med funktionsnedsättningar saknar sexuell drift, eller att de per automatik antas vara heterosexuella. Att befinna sig utanför flera normer samtidigt kan leda till ökad social stigmatisering och försvåra känslan av att vara sedd och erkänd.
Han upplever aldrig någon otrygghet vid inläggningar på sjukhus. Han känner sig alltid säker i mötet med kompetenta läkare och sköterskor, och har konsekvent erhållit förstklassig vård och rehabilitering. Däremot, när hans partner ska komma på besök, infinner sig alltid en molande oro i magen. Vid de initiala intagssamtalen, är antagandet nästan alltid att han saknar en partner, eller så utgår de ifrån att han är heterosexuell. När hans partner sedan anländer, uppfattas denne - nästan undantagslöst - som en god vän. Därefter måste han själv aktivt kliva fram och förklara situationen. Det enda han önskar är att bli bemött som en fullvärdig människa och att bli sedd i sin helhet under mötet med vårdpersonalen.
I likhet med många andra unga med funktionsnedsättning och en icke-heteronormativ identitet, eftersträvade den unge mannen i det föregående exemplet ett öppet och inkluderande språk samt en miljö där han kunde vara sig själv i kontakten med hälso- och sjukvårdssystemet (referenser 3, 4). Att ständigt behöva identifiera sig som annorlunda kan vara en betydande påfrestning. Det skapar en inbyggd förväntan om att man aktivt måste söka acceptans från omgivningen.
Det hela började med ett enkelt, nästan oskyldigt, meddelande på en dejtingapp. Elin, som nyligen flyttat till Stockholm för att studera, sökte desperat efter någon att dela sina nya stadsupplevelser med. Hennes profilbild visade henne leende, med solljus i håret, sittande på ett mysigt kafé i Gamla Stan. Markus, en grafisk designer med en förkärlek för gamla filmer och långa promenader, såg bilden och drogs omedelbart till hennes varma utstrålning. Hans första meddelande var enkelt: "Hej Elin! Din bild från Gamla Stan fick mig att minnas en favoritscen från en gammal svensk film. Hoppas din dag är lika fin som din bild."
Till Elins glädje svarade hon genast. Deras konversation flödade lätt och ledigt, som om de känt varandra länge. De upptäckte snabbt gemensamma intressen bortom filmer och kaféer - en delad passion för litteratur, en fascination för gamla byggnader och en längtan efter meningsfulla samtal. Efter några dagars intensivt chattande bestämde de sig för att träffas på riktigt. Markus valde ett litet, intimt kafé på Södermalm, ett ställe han visste hade den perfekta atmosfären för ett första möte. Han anlände tidigt, nervös men exalterad, och valde ett bord vid fönstret.
När Elin klev in genom dörren och deras blickar möttes, kändes det som om tiden stannade. Hon log lika varmt som på sin bild, och Markus kände en omedelbar lättnad och en värme sprida sig i bröstet. Konversationen flöt precis lika smidigt i verkligheten som online. De skrattade, delade personliga anekdoter och fann en djup sympati för varandra. Timmar försvann utan att de märkte det, och när det var dags att skiljas åt, visste båda att detta var början på något speciellt. Kvällen avslutades med ett löfte om ett nytt möte, och en känsla av förväntan som hängde kvar i luften.