Återupptagandet av intimitet efter en förlossning är en resa som sker i den takt som känns rätt för båda parter. Läkningen av en eventuell bristning är ytterst individuell och svår att förutsäga exakt. Fram till att den postnatala blödningen, även kallad avslag, helt upphört, rekommenderas användning av skydd som kondom vid samlag för att minimera risken för att en infektion etableras.
Under amningsperioden kan kroppens hormonella balans förändras, vilket ibland leder till att slemhinnorna upplevs som torrare och mer känsliga. Skador på bäckenbottenmuskulaturen, som en levatorskada, kan i sällsynta fall orsaka fenomen som gaser från slidan, vilket kan upplevas som besvärande.
- Vissa nyblivna mammor känner en ökad sexuell lust efter att ha fött barn, medan andra upplever motsatsen. Det är en omvälvande period som kan vara energikrävande för er båda. Närhet till en liten bebis under större delen av dagen kan naturligtvis påverka önskan om annan fysisk kontakt, förklarar expert Sara.
Om känslan av motvilja inför intimitet infinner sig, är det av yttersta vikt att upprätthålla en öppen och ärlig dialog med din partner för att finna en väg som fungerar för er båda. Det kan innebära att fokusera på andra former av närhet än enbart penetrerande sex.
Vidare är det betydelsefullt att inte låta det dröja för länge med att försöka återuppta intimiteten om viljan finns. Om smärta eller obehag uppstår under eller efter samlag, kan det vara klokt att ta en paus och återuppta det i en takt som känns trygg och behaglig.
Det är inte ovanligt att uppleva förlossningsskador, vilka kan variera från mildare besvär som snabbt går över, till mer utmanande skador som kräver en längre läkningsprocess. Förstagångsföderskor drabbas generellt oftare av dessa skador, och även barnets storlek kan spela en roll i hur kroppen och dess slemhinnor påverkas. Användandet av instrument som sugklocka under förlossningen kan också vara en bidragande faktor till eventuella skador.
Många faktorer samverkar under själva förlossningsdagen; en utdragen eller stressig process kan innebära att vårdpersonalen har en intensiv arbetsbelastning. Genom ditt förlossningsbrev kan du uttrycka dina särskilda önskemål under förlossningen för att bidra till en så positiv upplevelse som möjligt.
Att förbereda sig inför förlossningen, exempelvis genom att öva på avslappningstekniker, kan vara fördelaktigt. Mjuka och avslappnade muskler kan minska risken för skador. Ett gott samarbete med barnmorskan, som besitter värdefull kunskap och erfarenhet, är också viktigt. Om du känner dig obekväm med situationen, tveka inte att be om att få byta personal.
Förlossningsskador kan uppstå, och vissa former av bristningar är nästintill oundvikliga för att möjliggöra barnets passage. Bristningar i underlivet kan grovt klassificeras i fyra huvudsakliga kategorier, enligt experten Sara:
- En bristning av Grad I involverar enbart hud och/eller slemhinnor.
- Grad II sträcker sig till att omfatta muskulaturen i mellangården.
- En bristning av Grad III innebär en skada på ändtarmens muskel, även kallad sfinkterruptur.
- Grad IV omfattar en bristning i ändtarmens slemhinna.
Det är relativt vanligt att drabbas av skador av grad I och II, medan grad III och IV endast påverkar ungefär fem procent av kvinnorna. Den avgörande skillnaden mellan bristningar och skador ligger i att bristningar ofta läker spontant, medan skador kan kräva en mer omfattande läkningsperiod och medicinsk behandling. Efter eventuella skador sker suturering direkt efter förlossningen, och dessa stygn kan initialt orsaka ett visst obehag eller skav.
Det centrala är att du får adekvat information om din specifika bristningstyp och var du kan vända dig för hjälp vid eventuella besvär.
Skador som påverkar levatormuskulaturen kan vara svårdiagnostiserade, vilket kan leda till att många kvinnor upplever långvariga och diffusa besvär utan att kunna identifiera orsaken. Andra vanliga problem som kan uppstå är inkontinens, framfall och även psykiskt lidande till följd av situationen.
Obehaget kan till och med påverka sömnen negativt. Mer lättare besvär kan inkludera sveda vid urinering, en känsla av tyngd i underlivet, ofrivilliga gasutsläpp eller svårigheter med avföring.
Även om förlossningsskador kan betraktas som en normal följd av födseln, behöver ingen uppleva onödigt lidande. Det finns ingen anledning att känna skam för att drabbas av olika besvärande symtom, och du är absolut inte ensam. Se till att alltid genomgå din efterkontroll hos mödravården. Enligt Sara:
- Det finns ingen automatisk koppling mellan en högre grad av bristning och kvarstående besvär jämfört med en skada av lägre grad. Vissa kvinnor som upplevt en grad IV-bristning har inga som helst långvariga problem, medan andra med en grad II-bristning kan ha kvarstående besvär. Det väsentliga är att du får tydlig information om din specifika bristning och vart du kan vända dig för support om problem uppstår.
De flesta besvär tenderar att minska eller försvinna över tid, men detta är inte universellt. Barnmorskan kan vid behov remittera dig vidare. Om tiden för din efterkontroll har passerat, kan du söka hjälp hos en gynekolog, fysioterapeut eller vid ett bäckenbottencentrum.
I vissa fall kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt. Vissa behandlingar kan bli aktuella först efter en tid, när det är klarlagt att ytterligare graviditeter inte är planerade, enligt Sara.
För närvarande pågår en viktig debatt rörande situationen kring förlossningar runt om i landet. Vissa kvinnor har haft negativa upplevelser och känner oro. Att känna sig trygg och väl omhändertagen under denna känsliga period är fundamentalt. Om förlossningsprocessen förlöper utan komplikationer, kan risken för mer omfattande skador minskas. Dock varierar barnets passage genom bäckenet och slidan.
Ett av de mest kritiska momenten inträffar när barnets huvud är på väg att tränga ut. Det finska greppet är en metod som används för att noggrant reglera barnets utträdeshastighet. Genom att barnmorskan försiktigt placerar en hand på barnets huvud och med den andra handen ger stöd runt mellangården, bromsas förloppet och området skyddas effektivt.
Perioden efter en förlossning benämns som barnsängstid, och varar vanligtvis mellan sex till tolv veckor. Kroppens förändringar som påverkats av graviditeten återgår gradvis till sitt ursprungliga tillstånd före graviditeten. Under denna tid börjar många nyblivna föräldrar att anpassa sig till den nya livsfasen och knyta an till den nya familjemedlemmen.
Vårdtiden på förlossningsavdelningen kan variera beroende på moderns och barnets hälsotillstånd. Vanligtvis stannar man kvar ett par till tre dagar. Mödrarådgivningen erbjuder hembesök till familjen inom en vecka efter hemkomsten. Ungefär en vecka därefter genomför även barnrådgivningen ett hembesök. Moderns sista besök på mödrarådgivningen sker vanligtvis sex till åtta veckor efter förlossningen, då en eftergranskning genomförs som är nödvändig för att erhålla föräldrapenning från FPA.
Efter förlossningen kan mellangården kännas öm och ömtålig. Initialt är det rekommenderat att skölja eventuella bristningar eller klipp med varmt vatten vid toalettbesök. Det är även gynnsamt att genomföra så kallade luftbad, där underlivet får luftas fritt utan kläder. Eventuella stygn brukar lösas upp inom ett par veckor.
Om du har fått ett klipp i mellangården kan det vara klokt att undvika långvarigt sittande de första en till två veckorna. Detta kan bidra till att förebygga svullnad och att stygnen drar. För att lindra smärta kan receptfria läkemedel som ibuprofen eller paracetamol vara till hjälp.
Efterblödningen kan initialt vara ganska riklig, men minskar gradvis i mängd och blir ljusare. Efter hemkomsten ökar ofta den fysiska aktiviteten, vilket kan leda till en tillfällig ökning av efterblödningen. God hygien är av yttersta vikt under denna period. Vid varje toalettbesök bör underlivet sköljas och bindan bytas. Efterblödningen kan pågå i två till sex veckor, och även därefter kan enstaka 'droppblödningar' förekomma.
Tecken på en eventuell infektion kan vara smärta, feber och illaluktande flytningar. Vid misstanke om infektion, kontakta rådgivningen. På grund av infektionsrisken är det bäst att avstå från tamponganvändning så länge blödningen pågår. Man avråder även från samlag under hela perioden med efterblödning.
Livmodern fortsätter att dra ihop sig även efter förlossningen, vilket kan ge upphov till så kallade eftervärkar. Särskilt för kvinnor som fött barn tidigare kan eftervärkarna vara smärtsamma de första dagarna. En varm vetekudde eller smärtstillande medel kan lindra obehaget. Efter förlossningen är det essentiellt att träna bäckenbottenmusklerna för att förebygga eventuell urininkontinens.
En näringsrik och varierad kost, tillsammans med tillräckligt vätskeintag, främjar moderkroppens återhämtning efter förlossningen. Järntillskott kan tas vid behov under amningsperioden. Om du inte konsumerar mjölkprodukter är det viktigt att säkerställa ett adekvat kalciumintag (1000 mg) genom kalciumtabletter. Under hela amningsperioden bör D-vitamin (10 mikrogram) intas dagligen. Det är dessutom avgörande att undvika alkohol, tobak och andra berusningsmedel, då dessa kan utsöndras i modersmjölken.
Regelbunden motion bidrar positivt till återhämtningen och kan lyfta humöret. Kom ihåg att skydda brösten mot kall vind och kyla. Man kan vistas utomhus med spädbarnet redan direkt efter hemkomsten; på vintern är köldgränsen -10 grader (förutsatt att barnet väger över 3 kg vid födseln). Fram till efterkontrollen kan du fokusera på att stärka bäckenbottenmusklerna och njuta av dagliga barnvagnspromenader. Efterkontrollen inkluderar en bedömning av bäckenbottenmusklernas funktion. Mer fysiskt ansträngande träning rekommenderas generellt först 4-6 månader efter förlossningen.
Sömnbehoven förändras efter förlossningen, och hormoner kan bidra till att du snabbare uppnår en djupare sömn. Försök att anpassa din dygnsrytm till barnets och vila när barnet sover och du har möjlighet. Hormonet oxytocin, som frigörs vid amning, kan till och med inducera sömn under amningsstunden.
Att bli förälder innebär en omfattande livsförändring, där kvinnans identitet kan komma att omprövas. Efter förlossningen är det vanligt att känna sig trött, nedstämd eller till och med lätt deprimerad. Många kvinnor upplever en period av ökad känslighet efter förlossningen, ofta benämnd som 'baby blues'. Mammor kan känna sig besvikna på sig själva över sin trötthet eller om de moderliga känslorna inte infinner sig omedelbart.
Att ta hand om en bebis dygnet runt kan upplevas som ansträngande, och många kan känna sig bundna. Trots att samvaron med barnet ger mycket glädje, kan det också medföra känslor av ensamhet.
En nyförlöst kvinna behöver inte och orkar inte ständigt vara entusiastisk och lycklig. Negativa känslor är mycket vanliga hos de flesta nyblivna mödrar och tenderar att avta med tiden. Omhändertagandet av bebisen kan kräva mycket tid, och det kan kännas som om den egna tiden aldrig räcker till.
Försök att avsätta lite tid för dig själv och ägna dig åt något du uppskattar. Kommunicera med din partner, andra familjemedlemmar, vänner, rådgivningspersonal eller eventuellt en psykolog om behovet uppstår. Barnets omvårdnad är ett gemensamt familjeansvar, och ni utvecklas och växer tillsammans som föräldrar.
Efter förlossningen genomgår parförhållandet förändringar och ställs inför nya utmaningar. Att bli föräldrar till en nyfödd bebis representerar en ny fas i livet. Förändringarna är ofta som mest påtagliga när familjen får sitt första barn. Bebisen kräver en stor del av uppmärksamheten och energin, vilket resulterar i begränsad gemensam tid för föräldrarna.
Efter perioden med föräldraledighet, är det vanligt att mamman stannar hemma ensam med barnet dagtid och kan känna sig mycket trött på kvällarna. Det är också viktigt att komma ihåg att pappan kan vara utmattad efter en lång arbetsdag. När båda föräldrarna är trötta kan vardagliga situationer lätt leda till konflikter.
Att aktivt vårda parförhållandet är av stor vikt. Föräldraskapet bör tillåta utrymme för både individen och relationen. Både mannen och kvinnan kan sakna ömhet och närhet. Beröring och fysisk närhet skapar känslor av att vara älskad, trygg och välmående. Till och med korta stunder tillsammans kan ge styrka att hantera de dagliga rutinerna. Ett välfungerande parförhållande bidrar till en trygg miljö för barnet. Släkt och vänner erbjuder ofta hjälp med barnvaktning.
Kvinnan behöver anpassa sig till de kroppsliga förändringar som sker under graviditeten och förlossningen. Förlossningen är en intensiv upplevelse med stor betydelse för kvinnans identitet och sexualitet. Kvinnan behöver återfinna sin känsla av kvinnlighet, och mannens stöd är avgörande i detta skede.
Även för mannen är detta en ny situation, och han behöver förståelse, stöd, närhet och ömhet. Mannen behöver nu möta sin partner inte bara som älskad utan även som mamma. I barnfamiljer kan det vara en utmaning att finna tid för varandra. Sexuell lust är inte alltid omedelbar efter förlossningen, och kanske inte heller under de närmaste veckorna.
Det är också möjligt att mammans fulla uppmärksamhet riktas mot barnet, vilket kan leda till att pappan känner sig utanför. Det är bra om mannen är medveten om att föräldrarnas lust kan vara i otakt och att sexuella vanor kan förändras efter förlossningen.
Kvinnans sexuella lust kan vara påverkad efter förlossningen, och återhämtningen är högst individuell. Att vara mamma kräver en stor mängd energi. Bristen på hormonet östrogen kan leda till att kvinnans slemhinnor ofta blir torrare efter förlossningen, vilket gör det fördelaktigt att använda ett glidmedel eller exempelvis vanlig matolja vid samlag.
Om smärta uppstår vid samlag kan detta leda till spänningar. Du behöver dock inte lida av smärtan; användning av ovan nämnda glidmedel och eventuellt lokal östrogenbehandling kan vara till hjälp. Om du känner att du behöver stöd och vård, se till att nämna detta under efterkontrollen eller för din husläkare. Det är också viktigt att ta upp funderingar på rådgivningen, då yrkesverksamma ibland kan glömma att fråga om dessa aspekter.
Menstruationen uteblir vanligtvis så länge du ammar, och en ny graviditet är osannolik. Amning är dock inte ett fullständigt skydd mot graviditet, och eftersom ägglossning alltid föregår menstruationen, är det möjligt att bli gravid igen. Vissa kvinnor får dessutom menstruation trots att de ammar. Kondom som preventivmedel rekommenderas fram till efterkontrollen. Under efterkontrollen diskuteras olika preventivmetoder, och vid behov bokas tid för preventivrådgivning.
Emma och Johan träffades under en regnig tisdagskväll på ett mysigt litet café i Gamla Stan. Hon satt försjunken i en bok, medan han kämpade med att få igång sin dator. Deras blickar möttes över en kopp te, och ett ögonblick av tyst förståelse uppstod. Ett leende spreds över hans läppar, och hon kände en oväntad värme sprida sig i bröstet.
Kvällen ledde till en promenad längs kajen, där de pratade om allt och inget. Känslorna växte snabbt, som en försiktig men ändå stark längtan. De upptäckte gemensamma intressen, en liknande syn på livet och en djup respekt för varandra. Varje samtal fördjupade deras band, och de fann sig alltmer dras till varandra.
En kväll, under en stjärnklar himmel på en balkong med utsikt över stadens ljus, insåg de båda att deras spirande vänskap hade förvandlats till något djupare. Det var en känsla av att ha hittat hem, en insikt om att de var menade att vara tillsammans. Hans hand sökte sig till hennes, och i den tysta omfamningen fanns alla orden de behövde.
Deras kärlekshistoria fortsatte att skrivas, fylld av gemensamma äventyr, vardaglig lycka och ett orubbligt stöd för varandra. De hade funnit sin speciella plats i världen, en plats byggd på tillit, passion och en kärlek som bara växte sig starkare med tiden.