Sexualkunskap förbättrar skolan

Innovativa metoder att tala om intimitet i undervisningen

Avsikten med den uppdaterade kursplanen är att förbättra jämlikheten i sexualundervisningen (kunskap om relationer och samtycke), men det återstår en lång sträcka att tillryggalägga, enligt forskaren Karin Gunnarsson. Bild: Eugenio Marongiu/Mostphotos

Den obligatoriska sexualundervisningen i utbildningsväsendet har fördjupats och fått en ny beteckning - kunskapsområdet "Sexualitet, samtycke och relationer". Bakgrunden var den uppmärksammade metoo-rörelsen under hösten 2017. Den då sittande regeringen bestämde att eleverna mer ingående skulle studera maktstrukturer, pornografi samt frivillighet. Enligt Karin Gunnarsson, som för närvarande befinner sig mitt i ett fyraårigt forskningsprojekt rörande just sexualundervisningen, så hanterar olika skolor dessa frågor på väldigt varierande vis.

Karin Gunnarsson, universitetslektor i pedagogik. Foto: privat

- Varje enskild skola har skyldighet att precisera vad detta kunskapsområde egentligen innebär och hur det ska kunna integreras i den dagliga verksamheten. Detta kommer inte att ske per automatik bara för att läroplanen har modifierats, men för de lärare och skolor som är villiga att satsa på detta finns det nu ett stabilt stöd för att åstadkomma det.

- Fastän målsättningen med de nya formuleringarna är att öka rättvisan inom sexualundervisningen, så är det fortfarande en avsevärd bit kvar innan vi uppnår det, framhåller hon.

 

Samverkan mellan olika ämnen

Den stora utmaningen, hävdar hon, är att kunskapsområdet huvudsakligen preciseras i kursplanens introducerande avsnitt om skolans värdegrund, men likaså i åtskilliga ämnen. På så sätt inkluderas det både i skolans uppdrag gällande värdegrund och kunskap.

En lovande metod, vilket forskningen har visat, är att engagera samtliga ämnen i arbetet. Det kan till exempel ske i form av temaveckor där hela skolan medverkar.

- Risken med det är att det förvandlas till en isolerad värdegrundsvecka; det är uppskattat för eleverna eftersom de slipper press och läxor. Därefter kan det dock bli problematiskt att fånga upp de frågeställningar som väcktes när veckan är avslutad. I sådana fall bör värdegrundsveckan kopplas till de olika ämnena för att kunna fördjupas samt bearbetas i anslutning till den reguljära undervisningen.

 

Använda skönlitteratur samt film

Eleverna själva påpekar att de hyser ett intresse för sex och skulle önska att diskutera det i större utsträckning, även om det kan upplevas som besvärligt.

- Allmänt sett har undervisningen en tendens att snarare fokusera på sexualitet, i termer av identitet och normer, än på själva sexet. Detta överensstämmer även med den nya benämningen där ordet "sex" har ersatts av "sexualitet". Att beröra sex på ett inkluderande samt mångsidigt sätt kan dock vara komplicerat. Här kan didaktiska verktyg såsom skönlitteratur och filmer vara till hjälp, när det kommer till att hantera ämnen som är känsliga samt intima.

 

Inkludera eleverna aktivt

Generellt sett är det angeläget att involvera eleverna aktivt i undervisningen, vilket även lärarna understryker, uppger Karin Gunnarsson. Dock kan det vara utmanande att finna både lämplig tid och fungerande strategier för detta.

- På de skolor som vi besökt fick eleverna komma med förslag på frågor och ämnen som de ville att undervisningen skulle beröra. Eleverna föreslog en mängd skilda saker, både vedertagna frågor - som hur ett barn kommer till, vilket hanteras inom biologin - men också frågor om normer, vad som anses manligt respektive kvinnligt och vad killar attraheras av. Efter det kunde det bli knepigt att infoga och prioritera alla de punkter som eleverna hade föreslagit i undervisningen. Det berodde stundtals på att de ansågs vara för svåra och andra gånger för traditionella.

Svårigheten består i att hantera frågorna i flera olika ämnen så att de inte uteslutande förblir inom biologin.

- Och att vara tydlig mot eleverna om vilka moment som faller under kunskapsområdet, eftersom det har blivit så omfattande. På en skola som hade arbetat mycket med dessa frågor i diverse ämnen ansåg eleverna enbart att de hade gjort det i slöjden, där det hade varit mest uppenbart.

 

Använda sig av humor

Parallellt med detta inbjuder ämnet till en viss humor, på grund av kopplingen till det personliga samt emellanåt lite pinsamma. Det är något som lärare kan ta tillvara på, anser Karin Gunnarsson.

- Dock måste man vara uppmärksam så att man inte förolämpar någon om man skämtar om det. Vi har sett att lärare som känner sig trygga kan aktivera eleverna mer och bli mer personliga, genom att yttra saker som: "Jag har ingen aning om dejtingsajter, kan ni berätta hur de funkar?". På detta vis kan eleverna informera läraren, som uppmuntrar till samtal på dessa villkor.

 

Infördes i folkskolan under 40-talet

I realiteten har det inte skett några enorma förändringar rörande sexualundervisningen sedan den blev en obligatorisk del av undervisningen år 1955. Detta framgår av ett pågående forskningsprojekt som Anne-Li Lindgren leder. För första gången görs en omfattande historisk genomgång av undervisningen via exempelvis statliga utredningar, riksdagsdebatter, lärarhandledningar samt otryckta källor - material från arkiv som inte har använts i tidigare forskning.

Anne-Li Lindgren, professor med inriktning mot förskola. Foto: Niklas Björling

- Redan år 1908 frågade man sig om sexuell upplysning borde inkluderas i skolan, men det infördes inte förrän under 1940-talet som ett frivilligt inslag i folkskolan. Det blev obligatoriskt först 1955.

- Och redan under 1908 tyckte man att det borde införas i lärarutbildningarna, något som har efterfrågats åtskilliga gånger sedan dess. Likväl är det fortfarande inget eget ämne och har inte utökats med fler timmar sedan det introducerades, förklarar hon.

Sverige var pionjär i världen med obligatorisk sexualundervisning. Men redan under slutet av 1800-talet började kvinnliga läkare att driva dessa frågor och även hålla konkret undervisning.

- Sedan tog männen i Skolöverstyrelsen över argumentationen utan att nämna kvinnorna.

 

Frågor om avhållsamhet samt preventivmedel

Då, precis som nu, blev sexualundervisningen - och vad den borde omfatta - en omstridd skol- samt sexualpolitisk fråga.

- Om man skulle ta upp preventivmedel i undervisningen debatterades ända fram till 1970-talet. Efter en omfattande utredning under 70-talet var målet med undervisningen inte längre att rekommendera avhållsamhet, även om frågan fortfarande var svårhanterlig.

- Regeringen bestämde att undervisningen nu skulle gå under namnet samlevnadsundervisning. Samtidigt som man konstaterade att ungdomar faktiskt har ett aktivt sexliv togs alltså referensen till sex bort, säger Anne-Li Lindgren.

Forskarnas råd: Hur man undervisar om intimitet och relationer

Utforma en gemensam plan för skolan: Kartlägg vad som görs i olika ämnen och utarbeta en sammanhängande plan baserad på helheten. Ansvaret ska inte bara ligga på ett fåtal lärare, utan all skolpersonal bör medverka.
Tillämpa ett normmedvetet förhållningssätt: Granska normer som skapar exkludering och arbeta aktivt med att förändra dem.
Samverka mellan olika ämnen: Det är väsentligt att lärare kommunicerar med varandra för att undvika upprepning av innehållet i olika ämnen. Om externa aktörer engageras, säkerställ att de bjuds in i ett sammanhang där deras bidrag integreras med undervisningen och inte blir ett isolerat inslag.
Inkludera eleverna aktivt: Visa intresse för elevernas perspektiv och ge dem möjligheten att komma med förslag på filmer och böcker att analysera. Variera vilka som får bidra med idéer och ge utrymme för fler elever att komma till tals.
Arbeta inkluderande: Uppmärksamma en bredd av relationer och familjekonstellationer, inte enbart heterosexuella par. Förtydliga skillnaden mellan personligt och privat så att innehållet inte riskerar att bli integritetskränkande.
Balansera risk- och frisk-perspektiv: Riskerna med sexualitet tenderar att ta upp mycket plats, balansera detta med innehåll om kärlek, välbefinnande samt intimitet.

Sexualundervisning inom svensk utbildning

1901: Läkaren Karolina Widerström genomför de första lektionerna om sexuell hygien för kvinnliga elever.
1908: Riksdagsmotion om att sexuell upplysning bör ingå i undervisningen för blivande lärare.
1918: Utredning som föreslår att sexualundervisning ska införas i skolorna.
1935: Sexualundervisning införs i gymnasieskolan.
1942: Sexualundervisning introduceras som ett frivilligt inslag inom folkskolan.
1945 samt 1949: De första officiella lärarhandledningarna för sexualundervisning publiceras av Skolöverstyrelsen (SÖ).
1955: Sexualundervisningen blir obligatorisk inom skolan.
1977: En ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning för hela skolan (SÖ).
1995: Nytt referensmaterial för skolan, "Kärlek känns! Förstår du" (SÖ).
2018: Skolinspektionen offentliggör en rapport som påvisar brister i skolans sexualundervisning.
2020: Riksdagsbeslut om stärkt undervisning om sexualitet, samtycke och relationer, samt att ämnet blir obligatoriskt inom lärarutbildningen (men inte inom förskollärarutbildningen).
2022: Ny kursplan och ny benämning: Sexualitet, samtycke och relationer.

Läs också: Så skapas framtidens undervisning om intimitet och relationer

Lyssna på ett poddavsnitt på Skolverkets hemsida med forskarna Auli Arvola Orlander samt Sara Planting-Bergloo om didaktiska aspekter i sexualundervisningen.

Forskarna har dessutom publicerat en ny lärobok om intimitet och relationer.

Senast uppdaterad: 17 november 2022

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

Nytt temanummer om skolans kunskapsområde: Sexualitet, samtycke och relationer

eventNewsArticle

standard-article

false

{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "IPD.lokala.kat", "name": "Lokala kategorier IPD", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "IPD.lokala.kat.nyh", "name": "Lokala nyheter", "entities": [ { "id": "IPD.lokala.kat.nyh.fo", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label", "name": "Tema (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Label.barnochunga", "name": "Barn och unga", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.Jämställd", "name": "Jämställdhet och genus", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.lararutbildning", "name": "Skola, utbildning och lärande", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Label.en", "name": "Themes (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }

Kärlekshistoria

Jag och Anna möttes under en regnig kväll på Södermalm. Jag hade precis snubblat in på ett litet jazzcafé, frustrerad över att ha missat bussen, och hon satt vid ett bord vid fönstret, försjunken i en bok. Hennes leende, när hon såg mig tveka i dörren, var som solsken efter regn.

Vi började prata om boken hon läste, om musik och om livet i allmänhet. Jag kände en omedelbar dragning till hennes intelligens och värme. Kvällen flöt förbi som en dröm, och när jag följde henne hem, i det dämpade ljuset från gatlyktorna, visste jag att något speciellt hade börjat.

Några veckor senare, under en picknick i Hagaparken, bekände Anna att hon kände samma sak. Ögonblicket var perfekt - solen strålade genom trädkronorna, fåglarna sjöng och i hennes ögon såg jag en framtid som var ljusare än jag någonsin vågat hoppas på. Det var då jag förstod, kärleken är verkligen en magisk kraft.

Idag, flera år senare, är vi fortfarande tillsammans, starkare än någonsin. Vi har byggt ett liv fyllt av skratt, äventyr och framför allt, massor av kärlek. Anna är min bästa vän, min själsfrände och den mest fantastiska människan jag känner. Jag är evigt tacksam för den regniga kvällen på Södermalm som förde oss samman.

1080 1081 1082 1083 1084