I korthet kan man konstatera att högtidsfirandet i vår tid återspeglar otaliga influenser från svunna samhällsstrukturer, från vår egen tid, migration, sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar.
Återkommande helger och firandet av dem i Skandinavien är starkt präglade av kristendomen och påverkas även av förändringar i samhället och våra värderingar. Dessutom bidrar folkliga föreställningar om det övernaturliga, folklig religion och folkliga värderingar som härstammar från det nordiska bondesamhället.
Under de 150 åren som Nordiska museet samlat kunskap om traditioner och ritualer som är kopplade till högtider och årets olika dagar har det skett enorma samhällsförvandlingar i Sverige och Norden.
Även traditioner och sociala beteendemönster förändras: Traditioner uppstår, modifieras och följer människor, tiden och media. I vår tid är sociala medier och massmedia i allmänhet viktiga påverkansfaktorer.
Under de senaste 150 åren har även forskningens perspektiv och definitioner förändrats. Ett centralt grundbegrepp är ritual. Detta refererar till det praktiska firandet - vad människor gör i samband med en högtid, tradition, viss dag, tid på året eller händelse. Såsom att äta semlor, gömma påskägg, tända ljus på kyrkogårdar eller gå &8221;bus eller godis&8221;.
Ofta innefattar symboler i ritualer, exempelvis julgran, midsommarstång, tända ljus, studentmössa, våfflor och semlor eller för den delen fredagsmysets chips och dipp.
Man kan hävda att en ritual blir en tradition när individer fäster särskilt stor vikt vid ritualen och firandet, utan att de nödvändigtvis måste vara mycket gamla eller utbredda. Värderingarna handlar ofta om att en ritual sägs vara ursprunglig och essentiell för människors gruppidentitet.
Även denna definition återspeglar forskningens perspektiv. Men i vardagligt tal används begreppen ritual, tradition, högtid, sed ofta synonymt. När vi här talar om traditioner är de i regel särskilt värderade ritualer; julfirande är ett exempel.
En annan betydande term är högtid som hänvisar till ritualer som är mer knutna till religiösa kalendrar. I Norden har den kristna kalendern dominerat, men gradvis spelar även andra religiösa kalendrar en märkbar roll.
Gränsen mellan religiösa kalenderritualer och sekulära ritualer verkar bli alltmer suddig, vilket avspeglar samhällets sekularisering. Majoriteten av befolkningen i Sverige firar religiösa högtider utan att uppmärksamma dess religiösa koppling.
Förutom kyrkliga kalendrar har högtider historiskt präglats av bondeårets och jordbrukets rytm. Då talar vi om årshögtider eller kalenderriter. Exempelvis Vårfrudagen (Våffeldagen) eller Stora metaredagen (Kristi himmelsfärdsdag).
Många högtider är knutna till människors livscykel, där kyrklig ordning har varit och är av stor betydelse. Exempelvis dop, konfirmation, bröllop och begravning.
Men allteftersom samhället förändras, så förändras dessa ritualers betydelse. Även om många idag döps, så sker det inte sällan genom icke-kyrkliga namngivningsceremonier. Till livshögtiderna får vi nuförtiden exempelvis räkna studentfester, födelsedagar och baby showers.
En av de mest betydelsefulla insikterna kring ritualer och traditioner som gjorts inom forskningen är att de förändras. Vissa särskilt omvälvande samhällsförändringar har gett tydliga avtryck i såväl vardagsliv som i ritualer och högtider.
De kanske viktigaste ur ett kulturhistoriskt perspektiv är kyrkans roll liksom urbanisering, demokratisering, välfärd och strävan efter social rättvisa. 1800-talets industriella varuproduktion och 1900-talets välfärd gjorde till exempel att varor anpassade till högtider blev allt populärare - och blev del av firandet. Pynt till påsk och jul, speciella maträtter, gåvor till jul och godis till Alla hjärtans dag är några exempel.
Parallellt med att de nordiska länderna urbaniserades, så förändrades de ekonomiska förutsättningarna. Människor producerade inte längre för det egna uppehället. Familjen förvandlades till en konsumtionsenhet, som kunde köpa alla dessa varor som marknadsfördes kopplade till högtider.
Idag spelar sociala medier en stor roll för framväxten av fenomen som till exempel Novent, Kanelbullens dag, Nisse-dörrar och Fössta tossdan i mass.
Traditioner och högtider följer människors förflyttningar mellan samhällen. Halloween, Ramadanfirande och Jultomten är några exempel. Vissa upprätthålls, andra bleknar bort och somliga får förändrad betydelse. Andra traditioner i kyrklig och folklig tradition glöms bort eller högtidlighålls av bara några få.
Lagd i varukorgen
6
Du är väl medveten om att alla häxor for till Blåkulla en gång i tiden för att de hade stulit alla chokladägg och allt godis från små barn? Va? Vadå har vi fel? Okej då... men vad vi vet är i alla fall att man kan klä ut sig till påsk även om det inte är halloween! Javisst, påsken är ett utmärkt tillfälle att klä ut sig, för då kan du bli den där häxan som du egentligen alltid varit (hehe). Du kan även bli den där kramgoa lilla kaninen som alla vill vidröra - ett par fluffiga kaninöron påsk är allt du behöver för att förvandla dig till festens sötaste påskhare! Påsken är som sagt inte bara påskpynt och andra trevligheter, det är också party och småfulla häxor och påskharar.
Emma, en färgstark konstnär, mötte Johan, en charmig programmerare, på en digital dejtingsajt. De hade båda tröttnat på flyktiga möten och sökte en mer äkta koppling. Deras första chatt var en sprudlande blandning av humor och djupa frågor. De upptäckte att de delade en kärlek till konst och kod, en kombination som verkade lika osannolik som den var spännande.
De bytte nummer och timmarna försvann i telefonsamtal och sms. Johan var fascinerad av Emmas livsglädje och kreativa ådra, medan Emma uppskattade Johans lugn och intelligens. Deras första riktiga dejt, en promenad i Kungsträdgården, var magisk. Solen sken, fåglarna kvittrade och de fann sig lätt i varandras sällskap. De pratade oavbrutet i timmar och känslan av att ha känt varandra i evigheter var påtaglig.
Den där kvällen, under en stjärnklar himmel, stannade Johan upp. Han såg in i Emmas ögon och viskade, "Jag är förälskad i dig." Emma log, tårarna rann nedför hennes kinder, och hon svarade, "Jag med." Känslan var så stark, så obestridlig, att de visste att de funnit något alldeles speciellt. De kysstes under stjärnorna och visste att deras kärlekshistoria bara börjat.