Med sin speciella typ av sång-drama behandlar Erik Gedeons teaterstycken teman som kan vara jobbiga att tala öppet om, men vilka undersöks med humoristiska inslag i sång och musik. Gedeon är den schweizisk-svenska regissören, kompositören samt dramatikern som har blivit berömd för sin unika berättarstil. Humorn används som ett slagkraftigt verktyg för att skildra det som är obekvämt. Åskådarna slungas fram och tillbaka emellan skratt och tårar. Att skratta åt sådant som är påfrestande. Att gråta åt det vackra och rörande i tillvaron.
Gedeon hade länge sitt hem i Tyskland från tidigt 90-tal men nu är han bosatt i Sverige. Här kom genombrottet med Ingvar - en möbelsaga, vilken han författade tillsammans med dramatikern Klas Abrahamsson. Teaterstycket gestaltas som ett sång-drama med Ingvar Kamprad i huvudrollen och hade svensk premiär på Malmö Stadsteater under 2010.
Döden, fascism samt kapitalism utgör några av de områden som Erik Gedeon har skrivit om. Andra uppsättningar som blivit spelade i Sverige inkluderar Evigt ung (Wermland Opera 2010), Min vän fascisten (Malmö Stadsteater 2012), Den fria viljan (Uppsala Stadsteater 2018) och Meningen med döden (Uppsala Stadsteater 2020). Samtliga alster har blivit visade på scener runt om i norden.
Den underliggande motivationen bakom Gedeons skapande är att förmedla en stark berättelse. I Min vän fascisten befinner sig ett antal diskussionslystna vänner från barndomen på en utflykt till en saltstänkt brygga ute i skärgården. Den stillsamma atmosfären störs en aning då en nazist plötsligt dyker upp från vassen. Han vill också vara inkluderad. Han vill likaså sjunga och dansa, roa sig samt ha det trevligt. Med ett brett leende och genom sång klargör han sin ståndpunkt gällande kärlek och samhörighet.
I arbetet med Ingvar - en möbelsaga var det centrala temat kapitalismen. Frågan om det existerar en "bra" kapitalism berättas via Ingvar Kamprad och historieskrivningen om möbeljätten IKEA. Huvudkaraktären Ingvar Kamprad framställs både i positiv och negativ dager, en komplex individ likt oss alla.
Evigt ung handlar egentligen inte om evig ungdom men snarare om att både ungdomen och ålderdomen faktiskt är ett sinnestillstånd. Man är aldrig äldre än vad man själv anser sig vara. En grupp åldrande skådespelare håller envist fast vid teatern och vägrar låta sig reduceras till enbart deras ålder. De längtar intensivt efter kärlek, sex, och fest även på sina gamla dagar. Det är en berättelse om att vilja behålla kontrollen över sitt eget liv även om man har åldrats.
Gedeon är oberörd av att ta sig an de stora livsfrågorna eller att eventuellt provocera publiken. Hans metod handlar om att utforska dem genom ett humoristiskt perspektiv. Det blir på så vis konstnärligt intressant att undersöka ämnen såsom kapitalism och fascism. Som om hela livet vore ett teaterstycke i vilket vi alla är en smula absurda. Människans tillvaro är tragikomisk.
Att kunna skratta åt det som känns svårt kan resultera i en befriande känsla. Liksom i Meningen med döden som utan kompromisser undersöker de existentiella frågorna. Vad är det för mening med att leva vidare ifall vi alla ändå oundvikligen ska dö en dag? Samtliga människor delar det gemensamma ödet att vi en dag kommer att dö. Vi vet bara inte precis när. Då kan vi lika gärna ta upp det till diskussion.
Meningen med döden visas på Malmö Stadsteater Intiman från och med 1 oktober till och med 7 december 2022. Klicka här för att läsa mer samt reservera era biljetter.
Vi synar komedin Sex Tape noggrant - hur pass högt hamnar filmen upp på vår humorbarometer, kan man undra?
I morgon, den åttonde augusti, har komedifilmen Sex Tape premiär i Finland. I filmen ser vi paret Jay (Jason Segel) och Annie (Cameron Diaz) som nostalgiskt drömmer sig tillbaka till det sexliv de hade då deras förhållande var nytt. För att blåsa nytt liv i det hela beslutar de sig för att, en kväll när barnen är borta, spela in en intim video av dem.
De lyckas helt klart blåsa liv i sexlivet, men berättelsen slutar dessvärre inte riktigt där. När de abrupt upptäcker att sexvideon är möjlig att se för flertalet andra individer än bara dem själva inträder paniken fullständigt. En febril jakt efter den spridda videon tar sin början och tiden är knapp - lyckas de ta bort videon innan någon annan sett den?
Filmens berättelse var kanske inte speciellt nyskapande, så mot bakgrund av detta har de likväl lyckats göra den här filmen väldigt underhållande. Jag måste uppriktigt erkänna att jag inte särskilt ofta skrattar högt när jag ser på film ensam, men under dessa 90 minuter gjorde jag just det flera gånger. Ja, skrattdelen fick filmteamet helt klart godkänt på, men hur ser det ut beträffande resten av vår humorbarometer?
Som tidigare nämnts så skrattade jag åtskilligt under filmens gång. Jag skrattade som alla andra åt de förutsägbara skämten, men roligast tyckte jag nästan att de små, diskreta detaljerna var, såsom till exempel Jason Segels samtliga gester och ansiktsuttryck. Han är verkligen rolig! Flertalet skratt dök således upp även när det förmodligen inte var tänkt att man skulle skratta. Bra så.
Det existerade många snabba repliker, men inga typiska one liners. Vilket var faktiskt skönt! Perfekt balans, åskådaren hann inte bli uttråkad innan nästa skämt dök upp.
Hm, ja, samtliga skämt börjar ju i princip vara mer eller mindre bekanta sedan länge. Men inget av skämten kändes egentligen helt uttjatade. Ännu orkade jag hjärtligt skratta åt dem!
Okej, här tar skalan en liten genväg. Jag har nämligen valt att inkludera sexhumor under denna rubrik, för visst hör det ju till samma kategori? Det fanns inte särskilt många kiss- och bajsskämt, men däremot synnerligen många sexskämt. Givetvis. Därför får Camerons glada nuna placera sig någonstans strax över mittenstrecket på humorskalan.
Som väntat var denna rulle väldigt pinsam emellanåt. Ni vet när man nästan börjar konversera med karaktärerna i filmen och uppmanar dem att inte gå dit och att inte göra så. Just då blir det pinsamt och man känner ett behov av att sjunka genom marken av skam.
Se innehållet på Youtube
Det började med en felringning. Ja, du läste rätt. Anna hade precis avslutat en lång och tröttsam arbetsdag och ville bara beställa pizza. Hon slängde ett getöga på Google efter den lokala pizzerians nummer. Istället hamnade hon hos Erik. En förvirrad Erik som vänligt men bestämt förklarade att han inte drev någon pizzeria. Men han kunde rekommendera en bra, sade han med en varm röst som fick Anna att le.
Några dagar senare skickade Anna ett sms. "Hoppas du inte har tröttnat på felringningar än? Jag bjuder på pizzan, som tack för tipset!" Erik svarade snabbt. De träffades på den rekommenderade pizzerian. Samtalet flöt på lättsamt och skrattet ekade mellan dem. Anna upptäckte snabbt Eriks humoristiska sida, och Erik blev betagen av Annas intelligens och värme.
Under en regnig kväll satt de tätt intill varandra på en parkbänk, skyddade under ett paraply. Erik tog Annas hand och deras blickar möttes. I den stunden förstod de båda att detta var något speciellt. Det var mer än bara vänskap. Det var en kärlek som hade börjat med en felringning, men som hade potential att vara den rätta.
Idag, flera år senare, skrattar de fortfarande åt den där felringningen som förändrade deras liv. De lever ett lyckligt liv tillsammans, fyllt av kärlek, skratt och, ja, ibland en och annan pizza. För som Anna brukar säga: "Vem behöver en dejtingsajt när man har en felringning?"