Unga Kvinnors Välbefinnande under Lupp

Den psykiska ohälsan som drabbar unga kvinnor har uppvisat en markant ökning under en längre period och hotar, på sikt, att bli ett hot mot samhällets stabilitet. En betydande bidragande faktor kan antas vara de sociala medieplattformarna, vilka kontinuerligt exponerar och förstärker ouppnåeliga skönhetsideal samt begränsande könsroller. För att framgångsrikt vända denna bekymmersamma trend krävs en samordnad nationell insats som involverar samtliga delar av samhället. Denna text har dessutom publicerats i Föreningen Kvinnliga Läkares tidskrift, Karolina.  

I enlighet med Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste kartläggning av barns levnadsförhållanden, rapporterar en majoritet (64 procent) av flickor i åldersgruppen 12 till 15 år att de upplever stress minst en gång varje vecka. Detta kan jämföras med ungefär hälften så många pojkar (33 procent) i samma ålder. Dessutom uppger hela 37 procent av flickorna att de ofta eller nästan ständigt känner sig ledsna eller nedstämda, jämfört med 13 procent av pojkarna. Nästan hälften (44 procent) av flickorna upplever fysiska besvär såsom magont minst en gång i veckan, medan endast 16 procent av pojkarna rapporterar liknande symptom.

Tidigare undersökningsresultat från Folkhälsomyndighetens kartläggning av skolbarns hälsovanor indikerar att var femte 13-årig flicka aktivt försöker kontrollera sin vikt genom diet, till skillnad från 10 procent av pojkarna i samma ålder. I en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av organisationen Tjejzonen, hävdar 83 procent av alla kvinnliga respondenter mellan 16 och 29 år att de brottas med negativa självbilder gällande sina kroppar, vilket i sin tur begränsar deras dagliga liv. Dessa datapunkt är så pass överväldigande att de nästan känns omöjliga att greppa.

Flickor upplever högre press kopplad till skolplikter
Sannolikt finns det en mångfald av anledningar till att unga kvinnor känner sig nedstämda. Det är värt att notera att flickor generellt sett presterar bättre akademiskt än pojkar, men denna framgång förefaller komma till priset av deras välbefinnande. Enligt den tidigare nämnda undersökningen från Folkhälsomyndigheten har skolrelaterad stress ökat för barn i alla åldersgrupper, samtidigt som den allmänna trivseln i skolmiljön har minskat. Hela 78 procent av flickorna, samt 51 procent av pojkarna, i 15-årsåldern anser sig vara ganska eller mycket stressade av sina skoluppgifter.

Under den period då Sveriges Kvinnoorganisationer genomförde fokusgrupper med kvinnor och flickor med utländsk bakgrund för att inhämta information till en rapport om deras hälsa tidigare under året, betonades att flickor med invandrade föräldrar upplever en särskilt förhöjd risk för skolrelaterad stress. Denna påfrestning beskrevs bero dels på höga förväntningar från både föräldrar och flickorna själva, och dels på att de ofta saknade möjlighet att få hjälp med läxor hemma då föräldrarna vanligtvis hade bristande kunskaper i svenska och en lägre utbildningsnivå.

Ett tydligt samband mellan användning av sociala medier och psykisk ohälsa observeras
Unga kvinnor tenderar att använda sociala medieplattformar mer frekvent än unga män. Statistik från Statens Medieråd visar att 43 procent av flickor i åldersintervallet 14 till 17 år spenderar mer än tre timmar dagligen på sociala medier, en siffra som överstiger motsvarande andel för pojkar med 20 procentenheter. Flertalet forskningsstudier indikerar att sociala mediers användning negativt påverkar flickors hälsa, medan pojkars välbefinnande antingen påverkas i mindre utsträckning eller inte alls. Denna tendens är allra mest påtaglig bland flickor i åldern 9 till 12 år, där de som uppvisar nedsatt psykiskt välbefinnande också ägnar mer tid åt onlineaktiviteter och mobilanvändning.

Det är sedan tidigare fastställt att unga kvinnor som exponerats för och jämför sig med osunda kroppsideal i traditionella medier tenderar att utveckla en försämrad självkänsla, en mer negativ kroppsuppfattning och ofta uppvisar depressionsliknande symptom. De retuscherade, sexualiserade och objektifierade bilder som ständigt omger flickor på sociala medier uppvisar liknande skadliga effekter, vilka ytterligare förstärks av att sociala medier utgör en betydligt större del av deras liv än vad andra mediekanaler har gjort för tidigare generationer.

Medan flickor på sociala medier lär sig att värdera sitt eget värde utifrån sitt utseende och sina kroppar, förmedlas samtidigt bilder av hur män och pojkar förväntas se ut och agera. De stereotypa mönster som kontinuerligt återupprepas påverkar inte enbart ungas hälsa, utan befäster även könsroller och bidrar till att upprätthålla samhällets ojämställdhet.

Sveriges Radios dokumentärserie 'Ett ätstört Internet', som sändes för ett par år sedan, belyste hur konton på Instagram, videoklipp på Youtube och möjligheten att erhålla fler 'likes' driver unga flickor djupare in i sina ätstörningar. Plattformarnas algoritmer är utformade för att kontinuerligt förse användarna med alltmer avancerade och extrema varianter av det innehåll de tidigare har efterfrågat. I programmet delar Siri, 13 år, med sig av sina erfarenheter kring hur konton fokuserade på bantning presenterar anorexia som en livsstil, och hur inlägg om anorexia kunde dyka upp i hennes flöde bara genom att skriva ett 'a' i sökfältet. Hon slutade äta och riskerade sitt liv ett halvår senare.

Flickor erhåller inte samma stöd för en aktiv och meningsfull fritid
Parallellt med detta tränger den omfattande användningen av sociala medier undan nödvändig sömn och fysisk aktivitet, vilka är avgörande för god hälsa. Redan tidigare har flickor och unga kvinnor en lägre deltagandegrad i idrottsaktiviteter jämfört med pojkar och unga män, och sociala medier riskerar att förstärka denna obalans ytterligare. Särskilt flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom idrottsrörelsen. Organisationen TRIS (Tjejers rätt i samhället) har uppmärksammat hur flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ofta hindras från att delta i idrottsverksamhet. Det föreligger en tendens i samhället att ge mer stöd till mäns och pojkars idrottsutövning än till flickors och kvinnors. Sporter som huvudsakligen utövas av män och pojkar finansieras oftare genom offentliga medel, medan kvinnor och flickor oftare förväntas bekosta sina egna idrotts- och motionsaktiviteter. Dessa skillnader är som mest påtagliga inom barn- och ungdomsidrotten, särskilt i de övre tonåren då många flickor väljer att lämna föreningsidrotten för att istället träna på gym.

Flickvåld från pojkar ökar
Även det könsbaserade våldet bland ungdomar uppvisar en ökande trend. Hela 13,5 procent av flickorna i åldersgruppen 16 till 19 år utsattes för sexuella övergrepp under det gångna året. Våld, trakasserier och mobbning förekommer även på sociala medier och i ungdomars digitala liv i stort. Detta kan innefatta uppmaningar till flickor att skicka avklädda bilder av sig själva, vilka sedan sprids och används som medel för utpressning. Ett ökande antal modiga flickor vittnar om hur strypgrepp och annat våld, inspirerat av pornografiskt material som cirkulerar online, har blivit en del av deras sexuella erfarenheter. Nästan en tiondel av alla tonårsflickor har utsatts för betalda sexuella övergrepp, vilket innebär prostitution. Individer som utsatts för sexuella övergrepp löper en hög risk för långvariga psykiska hälsoproblem och till och med suicidala tendenser. Den otrygghet som det könsbaserade våldet skapar begränsar dessutom unga kvinnors liv och bidrar till deras ökade ohälsa.

Barn- och ungdomspsykiatrin är överansträngd
Samtidigt som unga kvinnors ohälsa ökar dramatiskt, är barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), liksom andra delar av hälso- och sjukvården, underfinansierad och överbelastad. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) erhöll endast 53 procent av de unga patienterna ett första besök på BUP inom den angivna tidsramen på 30 dagar förra året. Situationen är som mest kritisk i regionen Västerbotten, där den förstärkta vårdgarantin endast efterlevs för 12 procent av patienterna. Väntelistorna till ätstörningsklinikerna tredubblades under pandemin och är fortfarande extremt långa över hela landet. Ätstörningar, såsom anorexia, bör upptäckas och behandlas i ett så tidigt skede som möjligt, men i dagsläget har de flesta drabbade redan en långt utvecklad sjukdom när de slutligen får tillgång till vård. Ofta saknar vården dessutom tillräcklig kompetens gällande ätstörningar, och speciellt hur sociala medier kan bidra till och utgöra en del av sjukdomsförloppet. Även vården för kvinnor och flickor som utsatts för sexuella övergrepp är bristfällig. Det finns ett fåtal mottagningar för våldtagna personer i hela Sverige, och möjligheterna till långsiktig traumabehandling efter sexualbrott är ofta obefintliga.

Dags för en kraftfull insats mot unga kvinnors ohälsa
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är oerhört utmanande att vara ung kvinna i dagens samhälle. Kanske kan den ökande ohälsan bland unga kvinnor betraktas som en rationell reaktion på ett samhälle präglat av ojämställdhet? Situationen är akut, men kan på längre sikt utvecklas till att bli systemhotande. Dagens höga sjukskrivningstal bland kvinnor utgör en enorm utmaning för samhällsekonomin, men kommer att framstå som obetydliga jämfört med den utveckling som väntar när kommande generationer av kvinnor inträder på arbetsmarknaden. Nu krävs en samlad nationell ansträngning för att adressera och motverka de grundläggande orsakerna till att flickor och unga kvinnor mår så dåligt.

Det är positivt att regeringen vid upprepade tillfällen har uppmärksammat de potentiella riskerna med överdriven skärmtid. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att granska den befintliga forskningen på området och att utforma rekommendationer för föräldrar. Även om detta är en välkommen åtgärd, räcker det inte till. Sociala medier kan inte tillåtas existera som ett laglöst område där flickor och unga kvinnor lämnas utan skydd. Företag som Meta, Tiktok, Youtube och andra sociala medieplattformar bör ges i uppdrag att analysera och övervaka hälsoriskerna på sina respektive plattformar. De bör åläggas att årligen rapportera om hur deras tjänster påverkar ungas hälsa och vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda eventuella brister. Plattformarnas moderering och innehållsfiltrering måste dessutom förbättras avsevärt och utformas med hänsyn till barns och kvinnors rättigheter och hälsa. Algoritmer som visat sig vara skadliga måste omedelbart avlägsnas, och istället bör lösningar som effektivt skyddar unga från skadligt innehåll utvecklas.

Det finns även ett behov av att investera i forskning kring sociala medier, jämställdhet och hälsa. Den digitala utvecklingen sker i en rasande takt, och samhällets kunskap har inte hållit jämna steg. Mycket av den forskning som genomförs saknar flickors perspektiv. Orsakerna till att flickor och unga kvinnor drabbas av psykisk ohälsa till följd av sociala medier behöver undersökas djupare.

Även inom skolans ramar krävs ökad kunskap och förbättrade verktyg. Lärare och annan personal som har daglig kontakt med barn måste vara informerade om hur sociala medier påverkar ungas psykiska välbefinnande. Klassrummet bör fungera som en skyddad zon där användning av sociala medier inte tillåts. Även här har regeringen tagit initiativ som bör implementeras och vidareutvecklas.

Sverige bör även hämta inspiration från andra länder, såsom Norge och Frankrike, som har infört lagstiftning som reglerar eller kräver särskild märkning av retuscherade kroppsbilder i reklam eller som sprids av influencers.

Dessutom krävs betydande och långsiktiga investeringar i barn- och ungdomspsykiatrin, som måste expanderas och vidareutvecklas. Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta mer ändamålsenliga riktlinjer och stödmaterial som hjälper vårdpersonal att identifiera och agera korrekt när sociala medier utgör en faktor i sjukdomsbilden. Flickor och unga kvinnor som lider av ätstörningar får inte fortsätta att exponeras för klipp som uppmuntrar dem att banta ytterligare, särskilt inte under pågående behandling.

Unga kvinnor behöver feminismen som stöd
Även civilsamhället, och särskilt kvinnorörelsen, har en viktig roll att spela. Från Sveriges Kvinnoorganisationers håll observerar vi en korrelation mellan den ökande ohälsan bland unga kvinnor och en minskad organisering samt ett avtagande intresse för feminism. Enligt den senaste Ungdomsbarometern har andelen unga kvinnor som anser att jämställdhet är en av de mest angelägna frågorna sjunkit från 64 procent (år 2021) till 46 procent. Det är djupt oroande att unga kvinnor tappar tron på feminismen i en tid då de behöver dess principer som mest. Dagens unga kvinnor behöver, precis som tidigare generationer, få insikt om att det är samhället som är problemet, inte de själva, samt erhålla den styrka och de verktyg som krävs för att vilja förändra detsamma tillsammans med andra. Kvinnorörelsen erbjuder ett stärkande och meningsfullt systerskap, men vi måste förbättra vår förmåga att nå ut med vårt erbjudande till unga kvinnor. Under kommande sommar kommer vi att anordna ett läger för flickor mellan 14-19 år på den anrika anläggningen Fogelstad, en plats där kvinnorörelsen samlades redan för ett sekel sedan och bland annat drev igenom kvinnlig rösträtt. Lägret är kostnadsfritt, och ytterligare information finns tillgänglig på vår webbplats. Passa på att tipsa unga kvinnor i er närhet att anmäla sig!

48-årig man döms till två års fängelse

Den 48-årige mannen, som gick under tillnamnet 'Master', ägnade sig åt att sälja minderåriga flickor med funktionsnedsättningar till äldre män, som i gengäld filmade deras sexuella möten.

Mötena präglades av dominanssex och rollspel.

Nu har en 48-årig man dömts till ett tvåårigt fängelsestraff för grovt koppleri.

- Jag övervägde att ta mitt eget liv, berättade en av flickorna under rättegången.

De berörda flickorna, som vid tidpunkten för brotten var 16-17 respektive 17-18 år gamla, hade sedan tidigare en diagnos av lätt utvecklingsstörning, vilket enligt tingsrätten gjorde dem mer mottagliga för påverkan. Sexhandeln ägde rum i Stockholmsområdet mellan oktober 2014 och augusti 2015.

En 48-årig man erbjöd dessa flickor till andra män via en sexchatt i utbyte mot att sexköparna producerade bilder och filmer åt honom. Han fastställde priserna och var mycket drivande i sin verksamhet.

Han lockade potentiella sexköpare genom att påstå att flickorna var ivriga att träffa dem och skickade även bilder på dem, varav en visade en av flickorna bunden.

Flickorna mottog omkring 500 kronor per sexuellt möte, vilka de använde till inköp av kläder och smink.

Avancerade sexlekar och rollspel

I sina kommunikationer med andra män refererade 48-åringen till målsägandena som 'flickebarn och små slynor' och framhöll att de fortfarande gick i skolan.

Ibland deltog 48-åringen personligen i de komplexa sexlekarna, som innefattade dominans och rollspel, eller närvarade virtuellt via videoöverföring.

Genom att sända kopior av bland annat SMS som beskrev sexköparnas önskemål ansåg tingsrätten det styrkt att han åtminstone påverkade en av flickorna att fortsätta med sexförsäljningen. Vid vissa tillfällen bands målsägandena fast och tvingades delta i hårdhänta sexuella handlingar med flera män.

Den yngre flickan, som då var 16-17 år, uttryckte en känsla av lättnad när hennes mamma slutligen valde att göra en polisanmälan:

- Annars vet jag inte hur det hade slutat. Jag hade tankar på att avsluta mitt liv.

Hon fann det mycket svårt att medverka under rättegången på grund av skamkänslor och känslan av att ha blivit utnyttjad, men hon kände ändå ett behov av att konfrontera de anklagade männen.

Den tekniska bevisningen var omfattande och inkluderade chattloggar och SMS-konversationer.

Förnekade inblandning

48-åringen hävdade sitt nekande till inblandning och menade att han träffat flickorna och mottagit bilderna via en 'chattroulette', vilket han beskrev som en samlad mejlfunktion för bildutbyte.

Tingsrätten ansåg dock att detta var en ren efterkonstruktion och bedömde hans berättelse som helt trovärdig. Mannens IP-adress kunde knytas till hans mejlkonto på sexchatten.

Mannen dömdes på måndagen till två års fängelse för grovt koppleri och ålades att betala 90 000 kronor i skadestånd till den yngre flickan.

En 43-årig man dömdes till villkorlig dom och böter för brott mot barnpornografibestämmelserna.

En 46-årig man fick skyddstillsyn för tre fall av sexköp av minderåriga. Han ska delta i behandlingsprogrammet ROS (relation och samlevnad) och betala 10 000 kronor i skadestånd.

En 57-årig man dömdes för att vid åtta tillfällen ha köpt sexuella tjänster av en minderårig. Även han tilldelades skyddstillsyn, kompletterat med 100 timmars samhällstjänst, och ska genomgå ett behandlingsprogram samt betala 10 000 kronor i skadestånd.