- Jag känner en enorm stolthet över att fått uppleva detta med OS-facklan. Det var ett personligt genombrott och ett viktigt steg i solidaritet för alla hbtq+-individer som dagligen utsätts för osynliggörande och diskriminering... särskilt för våra systrar och bröder som är transsexuella, delade Andressa Sheron Santana med sig på Twitter efter att framgångsrikt ha fullföljt sin etapp den 12 juni.
Med start under kommande sommars olympiska spel förenklas förutsättningarna för transpersoner att delta i OS. Detta beror på Internationella olympiska kommitténs (IOK) nya riktlinjer som rekommenderas till medlemsförbunden. Framför allt tas kravet på könskorrigerande kirurgi bort som ett villkor för att en transidrottare ska få tävla i OS. Andressa Sheron fick äran att bära facklan genom sin hemstad São Luís, belägen i den nordöstra delstaten Maranhão i Brasilien. Hon beskriver det prestigefyllda uppdraget som en personlig triumf efter de utmaningar hon mött sedan hon först identifierade sitt sanna kön vid sju års ålder.
- Först vid tolv års ålder vågade jag omfamna min identitet som Andressa och inledde processen med hormonbehandlingar. Initialt var det en prövning. Min familj distanserade sig, vilket orsakade mig stor smärta. Numera är min mor min största supporter, reflekterar Andressa Sheron.
Sedan dess har Andressa Sheron och hennes mor uppnått betydande framsteg. Tillsammans har de grundat en organisation, bärande namnet Andressa Sheron, som aktivt arbetar för transpersoners och transvestiters rättigheter.
- Vår kamp handlar om rätten att få ändra sitt namn till att överensstämma med sitt könsuttryck, förbättrad vård och ökad respekt när vi söker anställning, betonar Andressa Sheron.
Förtryckande handlingar mot homo-, bi- och transpersoner är ett betydande problem i Brasilien. Under år 2015 rapporterades 318 fall av mord på hbtq+-personer i landet, enligt en kartläggning utförd av en brasiliansk intresseorganisation. Andressa Sherons delstat upplevde nyligen, i april, två tragiska mord på transpersoner inom loppet av två veckor, vilket hennes organisation kraftfullt fördömde och lyfte i brasilianska medier.
Ett av dessa brutala dåd drabbade 17-åriga Paty. Hennes livlösa kropp återfanns den 11 april i år på en avlägsen plats i anslutning till ett universitet i staden Imperatriz, belägen i Maranhão. Enligt de rättsmedicinska undersökningarna hade hon utsatts för ett skoningslöst knivvåld, där gärningsmännen specifikt attackerat hennes underliv med flera hugg. Det andra mordfallet som utreds i delstaten involverar 43-åriga Katy. Den 28 mars ska hon ha misshandlats till döds utanför en bensinstation i samma stad som Paty.
I nordöstra Brasilien har flest hbtq+-personer registrerats som offer för mord under 2015, totalt 106 sådana fall inträffade i denna region. Organisationen som samlar in data om mord på hbtq+-personer anser att varken en ökning eller minskning kan observeras i morden på dessa grupper; siffran verkar upprätthålla en relativt stabil nivå. År 2013 registrerades 312 mord, 2014 skedde en ökning till 326 fall, men föregående år sågs en marginell nedgång till 318.
Därför är det av yttersta vikt för transpersoner över hela Brasilien att se representanter för deras gemenskap i ett så uppmärksammat sammanhang som de olympiska spelen. Andressa Sheron var faktiskt inte den första transpersonen att delta i facklans stafett. Allra först ut var den 26-åriga läraren Bianka Lins från staden Curvelo i delstaten Minas Gerais. Hon fick den stora äran att bära facklan den 10 maj.
- Om de olympiska spelen symboliserar världens folkslag som förenas, är det en självklarhet att en transperson ska få bidra till facklans färd. Utbildning är det mest kraftfulla redskapet för att transformera samhället, uttryckte Bianka efter sin etapp till IOK.
Enligt IOK:s nya direktiv ska transidrottare inte exkluderas från idrottsliga sammankomster. För transmän, det vill säga de som genomgått könskorrigering från kvinna till man, ska det inte finnas några hinder att tävla mot andra män. Dock kommer det att införas krav för transkvinnor, de som korrigerat sitt kön från man till kvinna, om att vara under aktiv hormonbehandling, och ett specifikt gränsvärde för testosteronnivåer har fastställts. Vidare krävs att hon upprätthåller en deklarerad kvinnlig könsidentitet som inte får förändras under en fyrafaldig period.
OS-facklan kommer att passera genom över 300 brasilianska städer innan OS invigs. Att få vara en liten, men betydelsefull, del av den totala sträckan ger Andressa Sheron en djup känsla av glädje och stolthet.
- Att bära den olympiska facklan är ett sätt att belysa denna sårbara demografiska grupp, menar Andressa Sheron Santana.
Hon ser med förväntan fram emot att uppleva Sydamerikas första OS. Den olympiska lågan, som hon hjälpt till att bevara vid liv, kommer att tändas under invigningsceremonin i Rio de Janeiro den 5 augusti.
Statistik över mord på hbtq+-personer i Brasilien 2015
I genomsnitt mördades en hbtq+-person var 27:e timme i Brasilien under 2015, vilket resulterade i totalt 218 offer.
Källa: Grupo Gay da Bahia
Kvinnor som önskar en högre röst erbjuds logopedisk träning, där övningarna baseras på principer för motorisk inlärning. Genom dessa tekniker lär sig individen att kontrollera talmusklerna för att uppnå en ljusare röstklang. Studier indikerar att en röstfrekvens på minst 160 Hertz är nödvändig för att lyssnaren ska uppfatta talaren som kvinna. Utöver röstläget kan även röststyrka, prosodi (melodi i talet), artikulation och klang - ett mått på röstens fyllighet - behöva modifieras genom målmedveten träning.
Dock är inte alla patienter helt nöjda enbart med röstträning. Vissa uppnår inte tillräcklig röstförändring genom att bara anpassa sitt talmönster. Andra upplever det som utmattande att ständigt behöva tänka på sin röst, medan ytterligare andra känner en fysisk ansträngning i rösten vid tal i ett högre, kvinnligt register. Dessa individer kan ha behov av kirurgiska ingrepp på stämbanden, såsom förkortning eller sträckning, för att permanent höja röstläget.
- En stor andel av patienterna verkar uppnå en tillfredsställande förbättring efter operationen, men det finns associerade risker, då rösten kan bli monoton, hes eller svag. Vi genomför för närvarande en studie för att utvärdera de långsiktiga effekterna av frekvenshöjande stämbandskirurgi och patienternas egen upplevelse av resultatet, förklarar Maria Södersten.
En annan betydande patientkategori vid logopedkliniken på Karolinska universitetssjukhuset består av individer som söker vård för överansträngda röster. Majoriteten av dessa patienter är kvinnor, och även här kan röstens kondition påverka självkänslan. En person som inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter på grund av röstproblem riskerar att förlora delar av sin yrkesidentitet, vilket i sin tur kan framkalla nedstämdhet.
Två vanliga diagnoser inom detta område är fonasteni, karaktäriserad av en symptom som kallas rösttrötthet, och stämbandsknutor, vilka uppstår som en konsekvens av mekaniskt slitage på stämbanden och resulterar i heshet. Typiska symptom för båda tillstånden inkluderar en känsla av att rösten inte räcker till, svårigheter att höja rösten i bullriga miljöer, hes, svag och tunn röstklang, ett ökat behov av att harkla sig samt en påtaglig ansträngning vid tal som upplevs som obehaglig.
- Detta är ett underskattat problem inom arbetsmiljön, konstaterar Maria Södersten, som deltagit i framtagandet av en kunskapsöversikt för Arbetsmiljöverket.
Denna rapport belyser att ungefär en tredjedel av Sveriges yrkesverksamma befolkning anses inneha röstintensiva yrken, där rösten är ett kritiskt arbetsredskap. Lärare, förskolelärare, telefonsäljare och artister är bland de mest utsatta yrkesgrupperna.
- Dessa individer kan vittna om att de saknar energi att tala alls efter arbetsdagens slut, inte ens med sina nära och kära. De återvänder hem och behöver tystnad och undviker sociala interaktioner för att rösten ska kunna återhämta sig inför kommande dag. Detta har avsevärda konsekvenser för livskvaliteten, påpekar Maria Södersten.
Detta påverkar även förmågan att utföra röstkrävande arbetsuppgifter. Om en förskolelärare exempelvis inte längre kan göra sig hörd, blir det omöjligt att leda samlingar eller läsa sagor. Då krävs logopedisk behandling för att patienten ska få träna sin andnings- och röstfunktion, samt troligen även anpassningar från arbetsgivarens sida för att förbättra den röstergonomiska miljön. Detta kan innebära åtgärder som att förbättra rummens akustik och reducera bakgrundsbuller, eller att finna lösningar för hur anställda kan få möjlighet att återhämta sina röster genom schemalagda pauser. I vissa fall kan sjukskrivning vara nödvändigt.
Maria Södersten vill lyfta fram vikten av de tillgängliga hjälpmedlen. Ett sådant är ett portabelt högtalarsystem med mikrofon som exempelvis lärare kan använda i klassrummet. Studier har visat att detta system effektivt minskar belastningen på stämbanden. Dessutom uppfattas den mindre ansträngda rösten som mer behaglig av eleverna, som i en undersökning beskrev hur lärare som talade via högtalarsystemet lät mindre irriterade än de som kämpade för att höras.
Maria Södersten och hennes forskargrupp genomför för närvarande fältstudier där användningen av rösten inom olika röstkrävande yrken kvantifieras. Detta sker genom att studiedeltagare bär en så kallad röstackumulator under flera dagar, både under arbetstid och på fritiden. Röstackumulatorn samlar in data om rösten och den omgivande ljudmiljön. Mätningarna visar bland annat hur starkt, hur länge och med vilken röstfrekvens en person talar. I den pågående studien jämförs individer med arbetsrelaterade röstproblem med röstfriska individer i röstkrävande yrken.
Ett av målen är att beskriva och förstå hur röstfriska individer bibehåller god rösthälsa trots hög belastning.
Samma röstackumulator fungerar som ett värdefullt hjälpmedel för patienter med Parkinsons sjukdom, som ofta har en för svag röst. I dessa fall har utrustningen även en funktion som ger feedback i form av en vibrationssignal när rösten blir för svag för att uppfattas. Detta påminner bäraren om att höja rösten och möjliggör fortsatt deltagande i samtal.
Orsaken till att patienter med Parkinsons sjukdom drabbas av röstpåverkan är att den motoriska stelhet som påverkar kroppen även drabbar struphuvudets muskler. Detta leder till en sämre slutning av stämbanden och en svagare, hesare röst. Många upplever detta som ett mycket besvärligt symtom på sjukdomen, då en begränsad kommunikativ förmåga ofta medför sociala inskränkningar.
I en studie från 1994 angav var tredje patient med Parkinsons sjukdom att problem med tal och kommunikation var deras största utmaning. Denna undersökning planeras nu att genomföras på nytt.
- Patienter med Parkinson kan även utveckla en mer monoton röst och ha svårare att förmedla nyanser i sitt tal. Ibland uttrycker patienter att de inte längre kan uttrycka sin personlighet på samma sätt, att det påverkar deras identitet, säger Ellika Schalling, som forskar om neurologiskt orsakade tal- och språkstörningar hos vuxna vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Liam hade scrollat genom otaliga profiler på dejtingsajten, men inget hade riktigt fått honom att stanna upp. Sedan dök hon upp: en profilbild av Elina, ett par varma, inbjudande ögon och en text som beskrev en passion för böcker och långa promenader i stadens parker. Deras första digitala utbyte kändes genast lätt och naturligt, som att återuppta en gammal konversation. Sms:en flödade, skratt emojidesignades och snart bokades ett möte över en fika på ett mysigt kafé på Söder.
Mötet överträffade alla Liams förväntningar. Elina var precis så genuin och sprudlande som hennes meddelanden antytt. De upptäckte gemensamma intressen, från gamla filmer till en delad kärlek för italiensk mat. Samtalet böljade fram och tillbaka, tiden försvann och när de skildes åt var det med löftet om att ses igen snart. Varje nytt möte, vare sig det var en promenad längs vattnet eller en hemmakväll med matlagning, fördjupade deras band.
En regnig höstkväll, när de satt omslingrade i soffan och tittade på en film, vände sig Elina mot Liam. Hennes blick mötte hans, och i det ögonblicket, i tystnaden som fyllde rummet, kände Liam en överväldigande känsla av att ha hittat hem. Det var ingen dramatisk kärleksförklaring, utan en stilla, trygg vetskap om att detta var något speciellt. Han lutade sig fram och kysste henne, och i den stunden visste de båda att deras gemensamma resa hade tagit en ny, djupare vändning.
Deras relation fortsatte att växa, byggd på ömsesidig respekt, ärlighet och en djup emotionell koppling. Liam och Elina visade varandra att kärlek kan finnas i de mest oväntade ögonblicken, ofta där man minst anar det, och att det viktigaste är att vara öppen för de möjligheter som livet presenterar - särskilt när det kommer till att finna en livspartner som delar ens drömmar och värderingar.